| dc.description.abstract | En viss grad av stress är nödvändig och ändamålsenlig för både hälsa och produktion. Problemen infinner sig när stresstillståndet blir långvarigt eller ofta återkommande. Det finns en övre gräns där verkningsgraden för ökad ansträngning avtar och där ökat input istället ger allt mindre output. Mellanchefer är en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspåverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjälp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för både hälsa och produktion. I en sammanställning från arbetslivsinstitutet framkommer att brist på socialt stöd är en av de vanligaste orsakerna till stress i arbetslivet, att denna obalans kan påverkas i positiv riktning genom stöd från chefer och arbetskamrater finns också beskriven. Avsikten med denna pilotstudie var att utvärdera en interventionsmetod, reflekterande samtal i grupp, avsedd att minska negativa effekter av stress i arbetslivet.
Åtta personer, första linjens chefer, anställda i ett stort företag inom tillverkningsindustrin i Sverige, bildade en så kallad reflektionsgrupp som träffades 10 ggr under en period på 5½ månader. Gruppen leddes utifrån ett kognitivt, reflekterande och lösningsinriktat förhållningssätt.
Resultatet av pilotstudien visar en sänkning av gruppens stressnivå. Även KASAM-poängen antyder en förbättring liksom en del faktorer i den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Det sammanlagda utfallet av projektet talar för en bättre motståndskraft mot yttre påfrestningar och därmed mindre risk för ohälsoeffekter i chefsgruppen, men många andra faktorer kan också påverka utfallet. Avsaknaden av kontrollgrupp och projektets begränsade omfattning gör det svårt att dra några säkra slutsatser av metoden. De olika utvärderingarna visar emellertid tydliga skillnader som harmonierar väl med varandra, vilket ändå talar för att metoden, reflekterande samtal i grupp utifrån ett kognitivt och lösningsinriktat förhållningssätt, kan vara en verksam metod som en del i hantering av negativa effekter av stress i mellanchefsgrupper. Användningen av metoden tillsammans med andra åtgärder för att förbättra mellanchefernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö är sannolikt att rekommendera för bästa möjliga resultat även ute i chefernas egna arbetsgrupper.
Ett sätt att effektivisera metoden kan vara att reducera gruppstorleken till sex personer och samtidigt minska tiden för gruppträffarna från 2 timmar till 1½ timma per tillfälle. | sv |
