Ortopedmedicinsk behandling av patienter med frusen axel

Abstract

Bakgrund: Frusen axel är ett relativt vanligt tillstånd som kan ge långvarigt lidande och besvär för patienten. Trots detta anses diagnosen frusen axel vara svår att ställa och det finns dåligt med behandlingsanvisningar och relativt få studier gjorda om tillståndet. Inom ortopedisk medicin (ett systematiskt sätt att undersöka och behandla patienter med muskuloskeletala besvär) är både tillståndet och behandlingen mycket noggrant beskrivet men få studier gjorda för att utvärdera effekten av behandlingen som enligt ortopedisk medicin är upprepade intraartikulära kortisoninjektioner. Frusen axel indelas i traumatisk och icke traumatisk kapsulit. På en ortopedmedicinsk klinik i Alingsås har många patienter behandlats för frusen axel och detta projekt är en sammanställning av uppgifter ur journalanteckningarna från dessa patienter. Syfte: Syftet med projektet var att försöka svara på följande frågeställningar: • Stämmer vår erfarenhet av patienter med frusen axel med den i litteraturen? • Att jämföra traumatisk och icke traumatisk kapsulit (frusen axel). Undersökt grupp: Patienter som sökt eller remitterats till Alingsåskliniken och fått diagnosen frusen axel, mellan 2002 - 2009. Totalt ingick 116 patienter. Metod: En retrospektiv studie gjordes genom journalgenomgång av samtliga journaler av patienter med denna diagnos vid Alingsåskliniken. Parametrar såsom kön, arbete, tid från symptom till behandling och antal injektioner, valdes ut. Frekvensberäkningar och jämförelser gjordes av dessa. Resultat: Patienter med frusen axel hade en genomsnittsålder på 55 år och drygt 53 % var kvinnor. Männen med frusen axel var i snitt drygt 3 år äldre. Få var sjukskrivna p.g.a. axelbesvären men det var vanligare bland manuellt arbetande. Det tog i genomsnitt ca 7 månader innan de sökte och de har behövt 3,7 injektioner i snitt för att bli smärtfria. 82 % blev bättre, definierat som lägre sjukdomsstadie, efter behandlingen. Vid en jämförelse hade de med traumatisk kapsulit mer besvär när de sökte, var några år äldre och behövde fler injektioner än de med icke traumatisk kapsulit. De med icke traumatiskt utlösta besvär hade betydligt oftare annan värk samtidigt. Patienter med icke traumatisk kapsulit och manuellt arbete var i snitt 3½ år äldre än de med icke manuella arbeten. Slutsats: Åldern på personer med frusen axel stämmer bra med litteraturen där detta tillstånd anses vanligast mellan 40 - 65 år med ett genomsnitt på 56 år. Oavsett om deras frusna axel var traumatiskt utlöst eller ej hade upprepade intraartikulära kortisoninjektioner god effekt. Patienter med traumatisk kapsulit krävde fler injektioner för att bli smärtfria än de med icke traumatisk.