Kulturarvsturism - En fråga om att bevara och tillgängliggöra - Destination kung Arthurs England

Abstract

SAMMANFATTNING Ett av Storbritanniens stora kulturarv är legenden om kung Arthur. De platser som kopplas samman med honom får varje år många besök av turister som reser i legendens fotspår. Kung Arthur är för tillfället väldigt aktuell i och med nya tv-serier bland annat och det är även kulturarvsturismen som är en mycket stor del av turismen världen över. Syftet med studien är att undersöka hur kulturarvsdestinationer tillgängliggörs för turister. Fyra frågeställningar har formulerats. Hur förmedlas platserna till turister? Alltså hur besökaren guidas på platsen med hjälp av olika former av information etc. Vilka faciliteter finns på platserna? Vilka synliga åtgärder har vidtagits för att skydda kulturarven? Vilken framkomlighet finns vid platserna? Det vill säga hur lätt det är att ta sig dit och hur lätt-/svårframkomligt det är på själva platserna. Spänningen mellan bevarande och kommersialisering av kulturarv är det centrala temat i uppsatsen och detta speglas i det teoretiska ramverket där ett antal viktiga faktorer som har betydelse för utvecklingen av medveten kulturarvsturism diskuteras. För att skapa medveten kulturarvsturism måste kulturarven kommersialiseras på ett positivt sätt. I undersökningen görs en studieresa till ett antal platser i England som är förknippade med legenden om kung Arthur. Det är alltså legenden som är det studerade kulturarvet och uppsatsens fallstudie. På plats används observationer och de olika platserna studeras utifrån frågeställningarna. Resultatet sammanfattas i en modell och det blir tydligt att graden av kommersialisering skiljer sig mycket beroende på typ av plats. Men det finns också likheter mellan flera av platserna. Utifrån materialet kan ett antal slutsatser dras. Det verkar som att besöksantalet speglar satsningarna på kreativ förmedling. På platser som har satsat mycket på förmedling ges kung Arthurlegenden mycket stort utrymme. Ingen av platserna är den andra lik. Alla har sin egna, speciella utformning, men det finns förstås också drag av viss uniformitet. Antalet skyddsåtgärder tycks öka i takt med ökad kommersialisering, men en bra balans tycks ha uppnåtts mellan bevarande och kommersialisering. Framkomligheten utifrån på de undersökta platserna ökar med närhet till populära turistområden eller andra attraktioner, medan framkomligheten på plats skiljer sig mycket och detta inte beroende på grad av kommersialisering. Närhet till stora vägar/välutvecklad infrastruktur är uppenbarligen inte alltid nödvändigt för att utveckla en kulturarvsattraktion om andra komponenter för lyckad utveckling är närvarande.