Nya rapporteringskrav för myndigheternas årsredovisningar genom exemplet Sida

Abstract

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgått en tydlig omorientering präglat av New Public Management i sitt sätt att styra förvaltningen. Som ett resultat av denna förändring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav för återrapporteringen i årsredovisningen till regeringen. Förändringarna innebär bland annat en fokusförskjutning från målstyrning till resultatrapportering, ökade krav på verifierbarhet och ökad frihet för myndigheten att själv utforma prioriteringar och rapportering. Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven påverkat utformningen av Sidas årsredovisningar åren 2008-2010. Avgränsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges läsaren en djupare förståelse för hur administrativa rutiner och förhållningssätt kan påverka en organisation och dess arbetssätt. Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förändring, där det råder viss osäkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har därför valt att göra en fallstudie av hur förändringen har påverkat återrapporteringen från en enskild myndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen på intervjuer med fackexperter från Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur. Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremål för en omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde till att regeringen genomförde omfattande förändringar av myndigheten och dess struktur. Sida fick en ny instruktion, en fullt ansvarig styrelse, ny generaldirektör och en förändrad organisation. Årsredovisningarna gjordes i princip enligt de gällande rapporteringsmallarna, men hade avsevärda brister i många avseenden, vilket ledde till orena revisionsberättelser både 2008 och 2009. Efter omorganisationen 2010 förbättrades kvalitén i rapporteringen; sannolikt som en konsekvens av såväl de tydliga kraven från regeringen i regleringsbrevet, att de nya rapporteringskraven förankrats bättre och att myndigheten arbetat aktivt för att åtgärda de brister som RiR påpekat. Förslag till fortsatt forskning: Många delar av Sidas verksamhet kan tjäna som uppslag till fortsatta undersökningar t ex en utvärdering av Sidas externa revisionsuppdrag och riskanalys av samarbetspartners, en utvärdering av upphandlingar och inköpsrutiner i samband med projekt i länder med omfattande korruption. Man kan också tänka sig en jämförande kvantitativ studie av implementeringen av de nya rapporteringskraven i flera myndigheter. Ett annat förslag är en studie kring de kommersiella bolagens roll i utvecklingspolitiken och bistånd som affärsidé.