61% av marknaden, 27% av de disciplinära åtgärderna från Revisorsnämnden -De stora revisionsbyråerna är att föredra!

Abstract

Bakgrund och problem: Under 2000-talet har revisionsyrket varit ifrågasatt från många håll. Diskussionerna har berört dels revisorernas möjligheter till etiskt resonemang, dels deras oberoende i sin yrkesutövning. I Sverige har den senaste kritiken berört Revisorsnämnden, där de större revisionsbyråerna är överrepresenterade som ledamöter, vilket skulle leda till en snedfördelning i de disciplinära åtgärderna som nämnden utdelar. Kritiken berör orättvisor i både fördelningen mellan de större byråerna, samt gentemot mindre byråer över lag. Frågeställning och syfte: Hur ser fördelningen av disciplinära åtgärder ut mellan olika större revisionsbyråer samt i förhållande till de mindre revisionsbyråerna? Vad kan denna fördelning bero på? Syftet är att kartlägga denna fördelning, samt att diskutera eventuella bakomliggande faktorer till utfallet. Avgränsningar: Uppsatsen berör de disciplinära åtgärder som Revisorsnämnden utdelat under 2005-2010. Andra rättsliga åtgärder som kan drabba revisorer och revisionsbyråer är inte med i sammanställningen. Dessutom ligger fokus på byråtillhörighet och påföljd och vi har valt att inte lägga någon större vikt vid orsaken till anmälan då detta berörs i flera andra studier. Metod: En sammanställning av alla anmälningar som inkommit till Revisorsnämnden under 2005-2010 har gjorts, med fördelning efter påföljd, byråtillhörighet samt tidsperspektiv. Vi har valt ut de sju största byråerna på marknaden som jämförts dels mot varandra, dels mot alla mindre byråer sammantaget. Resultat och slutsatser: De mindre byråerna har endast cirka 40% av revisionsmarknaden, dock förekommer de i 63% av anmälningarna till Revisorsnämnden och de erhåller hela 73% av de disciplinära påföljderna. Det råder även skillnader i de påföljder som stora och små byråer erhåller. En orsak till resultatet kan ha sin grund i den interna granskningen, då det finns större möjligheter att upptäcka fel i tid vid större byråer med fler anställda. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara skillnader i etiskt resonemang beroende på byråtillhörighet. Alternativt att det finns skillnader i kompetens. Förslag till fortsatta studier: En studie som djupare undersöker de anledningar som ligger till grund för resultatet vore intressant. Dels att undersöka olika kategorier av byråers interna kontrollsystem, dels att undersöka olika etiska perspektiv i byråernas handlande.