Är mamma en ängel nu? En kvalitativ studie om barn i sorg, deras förståelse av död samt deras uttryck i sorgen i samband med en anknytningspersons död.

Abstract

Studien är kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgår från frågeställningar kring barns förståelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck när de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lästes in och lade grunden för förförståelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med både förbestämda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien är att uppmärksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgå från psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att träffa barn i åldrarna sex till tio år som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förståelse för barns behov i sorg. Teorierna som används i studien är Piagets utvecklingspsykologi, Bowlbys anknytningsteori, Ainsworths klassifikation av anknytningsbeteende och Fyhrs sorgeteori. Resultatet och analysen visar på hur barnets förståelse av döden påverkas av dess kognitiva utveckling samt att deras sorgereaktioner kan variera beroende på ålder, kön och omständigheter i barnets inre och yttre värld. Resultatet och analysen visar också på att vuxna behöver tala om döden med barn på ett sätt som de förstår så att förståelsen blir konkret och inte fylld med fantasier. Diskussionen tar upp att barnet behöver få sörja på sina egna villkor där vuxna tar emot deras sorg för att barnet ska kunna ta sig igenom sorgen och kunna gå vidare. I diskussionen anser vi också att barn behöver sörja när sorgen uppstår så att de inte får problem senare i livet på grund av obearbetade känslor och att ansvaret för detta ligger hos vuxna.