dc.contributor.author | Gertman, Calle | |
dc.contributor.author | Olsson, Andreas | |
dc.date.accessioned | 2011-06-27T07:18:27Z | |
dc.date.available | 2011-06-27T07:18:27Z | |
dc.date.issued | 2011-06-27 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/25810 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.
Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu. Författarna har valt ett brett perspektiv på området för materiella anläggningstillgångar för att få en helhetsbild då flera standarder påverkar redovisningen av dessa.
Metod: För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har författarna samlat in data både genom sekundära och primära källor. För referensramen har data inhämtats genom litteratur, standarder, branschartiklar samt Internet. Det empiriska materialet har erhållits genom att studera årsredovisningar samt genomföra två djupare kvalitativa intervjuer med redovisningsexperter på två företag. Genom utvalda frågor och teman har sedan en analys gjorts där empirin och referensramen kopplats samman. För att analysera utvecklingen hos två av företagens balansräkningar har fyrkantsmodellen använts för att illustrera detta.
Analys och slutsatser: Att IFRS är principbaserat visar sig till viss del i undersökningen då det skiljer sig hur företagen redovisar och i vilken omfattning upplysningar ges. Även om redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar inte anses lika komplicerat som exempelvis immateriella anläggningstillgångar, så kan det uppkomma svåra frågor ibland, som vad som ska räknas med i anskaffningsvärdet. Utvecklingen av balansräkningarna visar tydligt, vilket författarna utgick ifrån, att materiella anläggningstillgångar inte längre är den största posten då immateriella- och finansiella anläggningstillgångar idag förekommer i stor omfattning. Även andelen varulager har minskat betydligt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 10-11-88M | sv |
dc.subject | Materiella anläggningstillgångar, IFRS, IAS 16, värdering, avskrivning, komponentavskrivning, lånekostnader. | sv |
dc.title | Materiella anläggningstillgångar -En studie av redovisning och värdering för IFRS-företag | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |