dc.contributor.author | Björkdahl, Erik | |
dc.contributor.author | Högebrant, Johan | |
dc.date.accessioned | 2007-02-07T11:51:35Z | |
dc.date.available | 2007-02-07T11:51:35Z | |
dc.date.issued | 2007-02-07T11:51:35Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/2587 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Övergången till IFRS har för svenska noterade företag inneburit ett
ökat krav på antal upplysningar som måste lämnas i årsredovisningen för koncernen. Då IAS
19, Ersättning till anställda, och IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer omfattande
krav på tilläggsupplysningar undersöker uppsatsen om noterade tjänsteföretag på Stockholmsbörsen
följer de krav som ställs avseende ersättning till anställda och ledning samt hur
företagen väljer att presentera informationen.
Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur noterade tjänsteföretag presenterar
tilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och ledning i årsredovisningen samt
försöka förklara de skillnader som finns mellan företagen. Vidare är uppsatsens syfte också att
ta reda på om dessa upplysningar fyller aktieanalytikers behov för att kunna göra tillförlitliga
bedömningar av företagens ersättning till anställda och ledning.
Avgränsningar: Uppsatsen undersöker inte hur redovisningen i övrigt bedrivs för ersättning
till anställda och ledning i någon större omfattning. Vi har endast berört de
tilläggsupplysningar som IAS 24 kräver för ersättning till nyckelpersoner, övriga upplysningskrav
enligt denna standard har inte inkluderats i uppsatsen. Personalupplysningar som regleras
av andra standarder har vi inte heller undersökt.
Metod: Årsredovisningar för 40 företag har ingått i undersökningen. Av dessa har 18 företag
valts ut för en noggrannare granskning. Dessutom har intervjuer gjorts med två
aktieanalytiker. Vi undersöker om tilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och
ledning motsvarar dessas behov för att bedöma företags ersättningar till anställda och ledning
på ett tillförlitligt sätt.
Resultat och slutsatser: Uppsatsen har funnit att upplysningskraven följs med några få
undantag. De skillnader som förelåg mellan företag avseende omfattningen av upplysningar
varierade. De största skillnaderna i omfattning av upplysningar mellan företagen återfanns i
samband med de avgiftsbestämda pensionsplanerna. Det visade sig också att aktieanalytikerna
generellt anser att de upplysningar som lämnas i årsredovisningen efter införandet av IFRS
uppfyller deras informationsbehov.
Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur andra intressenter än aktieanalytiker
ser på upplysningar som lämnas om ersättning till anställda och ledning. | eng |
dc.format.extent | 410705 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | swe | eng |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | eng |
dc.relation.ispartofseries | 06-07-38M | eng |
dc.title | Ersättning till anställda och ledning | eng |
dc.title.alternative | - Presentation av upplysningar i koncernredovisningen | eng |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | eng |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | |