Utvärdering av 7-miljonersprojektet i Västra Götalandsregionens storkök

Abstract

Denna utvärdering är skriven som en C/D- uppsats inom företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och är gjord på uppdrag av Västra Götalandsregionen och CFK (Centrum för konsumtionsvetenskap). Olika miljöproblem är ett centralt problem i dagens samhälle och en ohållbar produktion och konsumtion av produkter utgör en stor del av detta och bidrar till att miljön försämras. Ett sätt att minska den negativa påverkan som sker på miljön är genom ekologisk produktion. Västra Götalandsregionen har sedan dess bildande 1999 haft som en del i sin miljöpolicy ett mål om att öka andelen ekologiska livsmedel i regionens verksamheter. Som ett led i att uppnå det tillkom 7- miljonersprojektet 2002 för att fungera som ett hjälpmedel för regionens 27 verksamheter som innefattar sjukhus, folkhögskolor, naturbruksgymnasier med flera. Projektet har inneburit att verksamheterna fått ersättning för den merkostnad ekologiska livsmedel medför. Totalt har 8,6 miljoner kronor utbetalats varav en del har använts till utbildning om ekologiska livsmedel. Regionen har valt att lämna det upp till verksamheterna själva att bestämma hur de vill nå målet att öka andelen ekologiska livsmedel. Det blir därmed aktuellt att knyta an projektet till målstyrning som är ett begrepp inom ekonomistyrning. Målstyrning innebär just att man lämnar detaljreglering och låter verksamheterna och de anställda själva bestämma på vilket sätt de vill nå ett organisatoriskt mål. Projektet avslutades i november 2006, målet kvarstår dock men verksamheterna erhåller inte längre någon ersättning. Med anledning av projektets avslutande var regionen intresserade av att göra en utvärdering av projektet och dess effekter. Vårt syfte har därför varit att utvärdera projektet och se huruvida det har varit ett effektivt sätt att nå det uppsatta målet. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi delat in utvärderingen i tre delproblem. I det första delproblemet tittar vi på hur projektet har uppfattats, dess hinder och framgångsfaktorer. I det andra ser vi till projektets effekter och om inställningen och vanan har ändrats. I det sista delproblemet går vi in på utbildningens påverkan, uppföljning och kännedom om målet. Uppsatsen fokuserar inte på statistik utan istället på effekter i form av inställning, vanor och beteende. Vi har avgränsat oss till att ha kostchefer eller de med liknande befattning som respondenter. Metoden som har används har varit kvalitativ med inslag av kvantitativ karaktär då både intervjuer och enkäter använts. Den slutsats vi har kommit fram till är att projektet till stor del bidragit till att andelen inköp av ekologiska livsmedel i Västra Götalandsregionens storkök har ökat. Det har också visat sig att både utbildningen och bidraget har varit bidragande faktorer till detta. Fortsatt satsning på utbildning, anpassad för alla typer av kök och mer kontinuerligt, är också en av de rekommendationer som vi ger då vi anser det vara viktigt för att fortsättningsvis kunna nå upp till målet. Då vi varit begränsade till att endast kunna fråga vad respondenterna tror om framtiden är ett förslag till fortsatt forskning att göra en uppföljning om förslagsvis ett år igen för att se hur andelen ekologiskt har påverkats av att projektet, och därmed bidraget, tagit slut.