| dc.description.abstract | Sammanfattning
I denna studie undersöks hur ett antal gymnasielärare i samhällskunskap ser på och säger sig bedriva
värdegrundsarbete, framförallt med fokus på främlingsfientlighet. Utgångspunkten för detta fokus är den potentiella
konflikten mellan uppdraget att förankra värdegrunden hos eleverna, och samtidigt med demokratiska medel skapa
starka självständiga elever.
Undersökningen förlitar sig empiriskt på sju semistrukturerade intervjuer, och i den analytiska fasen används
teoretiska perspektiv på dialogicitet, främlingsfientlighet, empatigenererande kommunikation och normativ
reflexivitetsorienterad fostran för att skapa förståelse kring vilka antaganden som präglar lärarna, samt vad deras
strategier implicerar.
Resultaten antyder att lärarna på ett abstrakt plan betraktar främlingsfientlighet som ett förhållandevis
allmänmänskligt fenomen med ursprung i bristande integration, men att det i praktiken implicit kommer att
definieras som individers kunskapsbrist. Bemötandet av främlingsfientlighet kommer sålunda ofta att handla om att
försöka täppa till det som uppfattas som en kunskapslucka. Också ambitionen att ge eleverna en förståelse för
människor som definieras som ”annorlunda”, kommer förhållandevis ofta implicera kunskaper om ”de andra” och
vilka strukturer som påverkar dessa, snarare än att förstå en annan människas livsvärld.
I linje med detta förefaller lärarna också obenägna av att bemöta främlingsfientlighet som en känslomässig
reaktion, vilket enligt Non Violent Communication riskerar göra en empatisk position otillgänglig för eleverna.
Respondenternas synsätt präglas till stor del av att eleverna i den utsträckning de bär på främlingsfientlighet gör det
för att de inte kan tillräckligt, och om de exempelvis röstar på främlingsfientliga partier handlar det oftast om att de
inte har tänkt efter ordentligt, för om man tänker efter ordentligt kommer man inte att rösta på ett sådant parti. Ur ett
dialogiskt perspektiv ter sig ett sådant synsätt ha låg pedagogisk potential.
Värdegrunden tenderar att uppfattas som något självklart som man samtidigt inte kan peka på, men lärarna
förefaller anta att de bedriver värdegrundsarbete när de är sig själva med eleverna. På en praktisk nivå handlar
värdegrunden för flera av lärarna om att få eleverna att efterleva ett reglemente. | sv |
