Elevers lust för matematik – en undersökning inom waldorfpedagogiken och den mer traditionella pedagogiken

Abstract

Många internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper blir allt sämre. Vi blev nyfikna på orsaken till detta. Vårt syfte med undersökningen var att titta på vilka mål med matematikundervisningen pedagoger från två olika pedagogiker uttrycker, och hur dessa återspeglas i deras undervisning. Vi valde att rikta in oss på två olika pedagogiker, waldorfpedagogiken och den mer traditionella pedagogiken. Innan vi gjorde undersökningen hade vi inga erfarenheter av waldorfpedagogiken, och det var just detta som gjorde att vi ville fördjupa oss i dess grundtankar och arbetssätt. Den mer traditionella pedagogiken, om det nu finns en sådan, valde vi för att det är den vi har mest erfarenhet från. Vi ville se vilka likheter och skillnader som finns mellan dessa båda pedagogiker. Vår studie är riktad mot de tidigare åldrarna (årskurs 1-6).

I vår undersökning valde vi att använda oss av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Vi har fördjupat oss i tidigare arbeten och studier som har hjälpt oss i vår undersökning. Vi valde att intervjua och observera en pedagog från vardera pedagogik. Intervjuerna transkriberade vi och sammanställde tillsammans med våra anteckningar från observationerna till två stycken så kallade narrativ. Utifrån narrativen har vi analyserat och diskuterat data med hjälp av de litteraturstudier vi gjort.

Det vi främst såg i vår undersökning var att de båda pedagogerna har liknande mål med sin undervisning, men att de arbetade på olika sätt för att nå dem. Under våra observationer såg vi att man inom waldorfpedagogiken arbetade mycket med att eleverna skulle få procedurhanteringskompetens. Vi såg även att de fick öva sin representationskompetens i och med att de kopplade rytm till matematiken. I den mer traditionella pedagogiken såg vi att man fick med fler kompetensmål på en lektion. Eleverna fick öva sin sambandskompetens, representationskompetens,kommunikationskompetens, problemlösningskompetens samt resonemangskompetens. Vi kan dock inte dra några generella slutsatser om de båda pedagogikerna då vi i vår undersökning inte hade möjlighet att intervjua och observera fler pedagoger. Det vi däremot kunde se var att det är viktigt att vi i vårt arbete som pedagoger reflekterar över vilka mål vi har med vår undervisning och vilka möjligheter vi ger eleverna att uppnå dessa.