| dc.description.abstract | Målet med skolans jämställdhetsarbete är att flickor och pojkar skall få samma möjligheter och få
en likvärdig utbildning. Jämställdhetsarbetet handlar om att bryta traditioner, attityder och
ifrågasätta normer. Tidigare forskning visar att vi har en bit kvar innan skolan når detta mål.
Skolan har ofta fått kritik för att inte ha arbetat tillräckligt med jämställdhet och att det finns
kunskapsbrister. Skolan speglar i många fall en traditionell könsordning. Flickor och pojkar möts
av olika förväntningar och tillskrivs olika behov, egenskaper och intressen.
Syftet och forskningsproblemet med den här studien är att undersöka och beskriva de genus- och
maktstrukturer som gör sig synliga i undervisningen samt belysa hur viktigt det är att arbeta
genusmedvetet. Vi vill ta reda på om en medveten pedagog kan utmana eleverna att bryta
traditionella könsmönster.
Vi använder oss av kvalitativa forskningsmetoder för att utveckla vår kunskap och kompetens
inom ämnet genus. Vi har genomfört intervjuer med två lärare på olika skolor och gjort
direktobservationer av två gymnasieklasser. I vår framtida yrkesroll som lärare anser vi, då det
enligt läroplanerna och styrdokument ingår i läraruppdraget, att det är viktigt att arbeta medvetet
för att motverka negativa könsmönster och diskriminering.
I vår analys har vi kommit fram till att det krävs en teoretisk grund inom ämnet genus för att lärare
ska kunna arbeta medvetet och fungerande med genus- och jämställdhetsfrågor. I den ena
observationsgruppen såg vi att genusordningen upprätthålls på ett tydligt sätt. I den klassen kunde
vi se att tjejerna visar på en mer utvecklad samarbetsförmåga än pojkar och att pojkarna har ett
större rörelsebehov. I den andra gruppen var inte gränserna i genusordningen lika tydliga. Vi ser
även att femininiteterna och maskuliniteterna uttrycks olika i de två grupperna. Vi tolkar det som
att genus skapas i relationer, det vill säga, mellan lärare och elever och elever emellan. | sv |
