| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syftet med min uppsats är att titta närmare på och upptäcka vilka perspektiv det finns på för- och nackdelar med
sam/särundervisning inom ämnet Idrott och Hälsa i skolår 7-9. Jag har utgått ifrån svenska systement och jämfört
detta med japanska och amerikanska synvinklar på för- och nackdelar med de två undervisningssätten. Detta för
att idrottslärarna ska få en uppfattning om vad som är känsligt när man undervisar samkönat under
idrottslektionerna, något som de flesta skolorna i Sverige gör idag. Genom att vara medveten om elevernas
känsliga områden kring detta tror jag att lärarna kan bygga upp bra stategier för hur undervisningssätten kan se
ut. Som metod valde jag att leta fram läroplaner och utbildning- och kvinnohistoria från Sverige, Japan och
Amerika. Därefter intervjuade jag sex idrottslärare som undervisar elever i skolår 7-9: två amerikaner, två
japaner och två svenskar. Jag ställde bland annat frågor om för- och nackdelar med sam/särundervisning, hur de
undervisar nu och hur de tror att framtiden kommer att se ut. I de kulturer jag studerat kan jag se hur olika
samhällskrafter strävar efter att få kvinnor att träda fram och ta för sig mer och mer i samhället. När kvinnor fick
möjlighet till utbildning i Sverige, Japan och USA uppstod frågan om det skulle vara sam- eller särundervisning.
Det sista skolämnet som haft särundervisning in i det längsta, och som fortfarande ibland har särundervisning, är
just Idrott och hälsa. Bland elever i skolår 7-9 är det känsligt att visa upp sin kroppsliga förmåga framför
personer av motsatta kön. Det börjar även bli skillnad på styrka och kondition hos eleverna, och de funderar
kring sin identitet. När det blev vanligare med samundervisning inom idrotten fanns ingen fortbildning för lärare
kring detta och det tror jag kan behövas, speciellt för lärare inom skolår 7-9 då det händer mycket rent biologiskt
i killars och tjejers kroppar vid den åldern
| sv |
