”Det finns ju killekar och tjejlekar. Om vi säger att det är en killek men då kan ju tjejerna också leka den” - Åttaåringars resonemang om pojkars och flickors aktiviteter, leksaker och agerande utifrån könstillhörighet

Abstract

Huvudfrågor är: Hur beskriver barnen skillnader mellan flickors och pojkars beteenden?

Vilka förväntningar ställer barnen på hur pojkar/flickor bör handla och agera?

Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning med tre pojkar och tre flickor i skolår två på en skola som ligger i ett mindre samhälle utanför Göteborg.

Resultat: Resultatet visar på att både pojkar och flickor beskriver sig som snälla, tysta, lugna och hjälpsamma. Barnen beskriver också den typiska flickan på ungefär samma sätt, medan de beskriver den typiske pojken som busig, stökig och pratig. Barnen leker oftast med barn av samma kön, men ibland även med barn av motsatt kön. Det finns vissa aktiviteter som bara pojkar respektive flickor gör, men det finns även saker som båda könen gör. Vissa av barnen tycker dock inte att det finns saker som bara pojkar eller flickor gör.

Betydelse för läraryrket: Vi vill ta reda på barnens uppfattningar om hur pojkar och flickor agerar samt om de beskriver några skillnader mellan pojkar och flickor. Genom att ha dessa kunskaper kan vi som pedagoger skapa en tillåtande värld så att barnen känner att det är accepterat att agera så som man personligen önskar samt att barnen skall kunna leka de lekar de vill utan att utsättas för kränkande behandling. Det är även viktigt att pedagogerna för diskussioner med barnen om genusmönster och om den bild som till exempel media ger av kvinnor och män.