| dc.description.abstract | Vi har studerat tillämpning av estetiska läroprocesser genom en diskussion kring ämnesintegration av matematik
och bild, med fokus på årskurs 1-3. Vi har även velat belysa hur en integration av dessa två ämnen kan påverka
bildämnets status och dess tillgänglighet för eleverna. Med utgångspunkt i detta syfte har vi valt att analysera
delar av Lgr 11. Vi har fokuserat huruvida det kan finnas stöd för det arbetssätt vi valt att undersöka med hjälp
av följande frågeställningar:
Kan det finnas stöd för integration av matematik och bildundervisning utifrån Lgr 11 kapitel 1 och ?
Finns det relevans för ämnesintegration i förhållande till det centrala innehållet i kursplanerna, årskurs
1-3?
Vad kan vinnas med att kombinera matematik med bildundervisning i årskurs 1-3?
Vår metod har varit en litteraturstudie utifrån hypotesen att bild- och matematikundervisningen ömsesidigt
gynnas av en partial ämnesintegration. Vi har funnit att bild som metod är ett sätt att konkretisera den abstrakta
matematiken och stärka elevernas intryck. Vi har funnit belägg för en sådan integration på en rad punkter i Lgr
11. Dessa belägg berör dels hur de centrala innehållen för bild respektive matematik korresponderar ur
integrationssynpunkt, där vi menar att vi funnit goda möjligheter att berika båda ämnen. Vi har även funnit
forskning som belägger samband mellan en god kvalitet på estetisk undervisning i skolan och kvaliteter av mer
övergripande natur, såsom motivation, lust, kreativitet och välmående. Dessa värden kan sägas bidra till de
övergripande målen och riktlinjerna för grundskolan så som de beskrivs i Lgr 11. Vi har erfarit att både
matematik- och bildundervisningen i många fall har svårt att nå sina mål enligt uppdraget med de metoder som
ofta är praxis, varför vår studie är relevant i förhållande till den rådande debatten om skolan och de kommande
målen. | sv |
