Likvärdig eller ovärdig? Klass och skolsegregation i Göteborg

Abstract

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka relationen mellan klass-/boendesegregation och det fria skolvalets effekter på en likvärdig skola. Införandet av det fria skolvalet skapade en skolmarknad i vilken elever och huvudmän gavs oreglerade valmöjligheter. De utvidgade möjligheterna skulle bryta boendesegregationens effekter, men istället ökar segregationen mellan skolor och elevernas bakgrund får en allt större betydelse. Från en historiematerialistisk utgångspunkt studeras gymnasieval i västra Göteborg med fokus på Frölundagymnasiet och dess nedläggning, under perioden 001-010. Med utgångspunkt i det heterogena västra Göteborg kategoriseras stadsdelarna i området, då dessa uppvisar stora klassrelaterade skillnader sett till faktorerna bostadsbestånd, relation till arbetsmarknaden, inkomst och ohälsa. Gymnasievalet i västra Göteborg och förändringen av elevsammansättningen på Frölundagymnasiet studeras sedan efter dessa kategoriseringar. För att svara på syftet ställs frågan: Hur ser valet till gymnasiet ut 00-010 utifrån stadsdelstyper och hur kan man se en ökad segregation utifrån stadsdelstyperna efter etableringen av det fria skolvalet? Studien är kvantitativ och frågorna besvaras genom statistik om stadsdelarna från Göteborgs stad samt elevregister och registrerad data rörande gymnasieval i Göteborg från GR Utbildning. Resultatet av undersökningen visar att gymnasieval kan kopplas till klassrelaterade faktorer. Det fria skolvalet kan analyseras som bidragande till detta genom ökad segregation mellan skolor. Tendenser att elever från resursstarka områden är de som driver segregationsprocessen kan urskiljas. Skolor med elevsammansättning som har större resursbehov blir troligtvis förlorare i segregationsprocessen. Detta kan i sin tur antas ge negativa effekter för en likvärdig skola då lärare och skolor ges olika förutsättningar för att se till att eleverna når målen. För verksamma i skolan kan antas att en ökad segregation påverkar arbetsmiljön negativt på de arbetsplatser som blir förlorare i processen. Lärarrollen bör förändras olika beroende på hur förutsättningarna påverkas, men för lärare verksamma i missgynnade skolor kan det pedagogiska arbetet antas bli svårare.