| dc.description.abstract | Uppsatsen syftar till att undersöka barns konsumtion. Vad kommer barnens inställning till konsumtion från? Kan
det bero på: media, den kulturella miljön, den hegemoniska praxisen eller de styrande socioekonomiska
förutsättningarna i barnens närmiljö?
Vi vill vidare koppla detta till hur barn upplever sin status i samband med sina ägodelar och titta på vad deras
konsumtion får för konsekvenser, både ur perspektivet värdegrund och hållbar utveckling. För att undersöka
dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie i två olika miljöer, en förskola i Tynnered och i en förskoleklass i
Göteborgs södra skärgård. Här intervjuades sammanlagt tre pedagoger.
På förskolan och i förskoleklassen genomfördes en enkätundersökning som mer hade formen av en
frågeundersökning. Studien genomsyrades av att de vuxnas röst hördes mycket tydligare än barnens och
analysen och slutdiskussionen bygger mer på de vuxnas perspektiv, eftersom det visade sig vara nödvändigt att
detta uppmärksammades mer i våra frågeställningar.
När vi startade vår studie, trodde vi att vi skulle få ett helt annat resultat än vad som kom fram under
arbetsprocessens gång. Vi trodde att det var barnet som styrde konsumtionen men, den styrande länken i all
konsumtion visade sig vara den vuxna som hade en föreställning av vad den trodde barnet ville och behövde ha.
Vi fann hur styrande media och reklam var för de vuxnas val av inköp och att det i samhället finns en ram som
beskriver hur den ”lyckliga” människan skall leva för att uppnå detta tillstånd.
Vi tror att genom att arbeta med hållbar utveckling i förskola/skola, får barnet en förståelse för vikten av att
värna om den miljö vi lever i. Genom kommunikationen som verktyg för att förstå våra medmänniskor
möjliggörs en öppenhet av mångfald och förståelse för varandra där demokratin och empatin blir styrande
element som vår framtida generation kan bygga vidare på i samhället. | sv |
