| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Denna studie gjordes för att undersöka hur killar ser på sång, då det sedan lång tid tillbaka är
mest kvinnor som sjunger i Sverige. Oavsett ålder är män alltid en minoritet, sång ses som
någonting feminint och många unga killar väljer att inte sjunga alls. Som musiklärare och
sångpedagog var min förhoppning att kunna se vad som är grunden till detta och kunna hitta
verktyg för att förändra det. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där
informanterna var fem killar i olika åldrar och med olika sångerfarenheter, samt två
pedagoger med erfarenhet från arbete med unga och sång.
En av de starkaste faktorerna kring synen på sång är påverkan från idoler, kompisar samt
föräldrar. Det finns inte tillräckligt med förebilder som unga killar kan relatera till, och det
leder till att de inte sjunger, och det leder i sin tur att de inte blir några nya förebilderna för
kommande generationer. Förebilder är ett måste för att de ska våga bryta isen och sjunga. I
skolans verksamhet med unga blir det tydligt då det är flest kvinnor som sjunger med barnen
och manliga förebilder saknas. Målbrottet är också en av orsakerna till killars minoritet i
sångsammanhang. Många unga gör sina instrumentval i den känsliga åldern runt målbrottet
och när rösten är instabil vill man hellre spela ett instrument. I skolans uppdrag står det att
skall ges samma möjligheter, och det är skolans uppgift att arbeta för samma förutsättningar
för alla elever. Det innebär ett aktivt arbete för att få killar att våga sjunga. | sv |
