| dc.description.abstract | Dagligen interagerar elever med andra elever, lärare, och övrig skolpersonal. I dessa interaktioner
sänds medvetna och omedvetna signaler ut genom språkbruk, kroppsspråk och klassrumsklimat vilka
kan påverka eleverna i deras identitetsbildning. Även skolans lokaler, deras läge och hur de är
utformade kan förmedla en bild av hur de elever som går där "ska" vara.
Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva, analysera och diskutera skillnader mellan studie- och
yrkesförberedande program och de elever som går där. Vi vill genom observationer och intervjuer
studera hur elever ser på sig själva och andra elever samt hur lärares inställning till elever tar sig i
uttryck i undervisningen på de olika programmen. Det vi vill utforska är hur elever interagerar med
andra elever och lärare i klassrumssituationer samt om innehållet varierar beroende på om det är ett
yrkes- eller studieförberedande program. Med innehåll avser vi lärostoff, arbetstakt och
abstraktionsnivå.
Utifrån Basil Bernsteins kodteori samt tidigare forskning studeras hur eleverna förhandlar på olika
program och i vilken utsträckning de ges utrymme att förhandla kring sitt lärande. De frågor om
skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program som uppsatsen ämnar besvara är:
Hur tar sig kategoriseringen uttryck i skolan?
Hur och i vilken utsträckning förhandlar elever?
Vilken typ av inramning präglar programmen?
Vi fann stora skillnader i hur undervisningen går till i olika elevgrupper på yrkes- och
studieförberedande program. Elevernas identitetsskapande påverkas starkt av den sociala reproduktion
som sker i skolan. Såväl skola, elever och lärare bidrar till att upprätthålla den kategorisering och de
förutfattade meningar och fördomar som finns om de studie- och yrkesförberedande programmen
vilket kan påverka deras självförståelse och självbild. Med tanke på hur dessa skillnader tar sig uttryck
i undervisningen kan de också få en negativ, eller positiv, effekt på elevers studieresultat. På
yrkesförberedande program fann vi tecken som visade på en svag inramning och en horisontell
diskurs. På studieförberedande program fann vi tecken som visade på en stark inramning och en
vertikal diskurs. Elever gavs olika förhandlingsmöjligheter på de olika programmen och vi såg
skillnader i hur elever tog vara på dessa möjligheter samt vilken typ av förhandling det rörde sig om. | sv |
