Frihet att lyckas – Progressiv pedagogik i läroplanen Lgr 11

Abstract

Uppsatsens forskningsproblem är om skolor som vill använda sig av progressiv pedagogik kan finna stöd för detta i den nya läroplanen Lgr 11. En form av progressiv pedagogik utarbetades av den engelska Summerhillskolans rektor A. S. Neill. Den utmanar traditionell pedagogik genom att ge elever frihet att välja vad de vill göra under sin skoltid. Genom denna frihet blir eleverna, enligt Neill, lyckliga, ansvarstagande individer som valt det de vill göra i sina liv. Skolan skall också vara demokratisk genom att elever och personal tillsammans fattar beslut. I Sverige har det funnits en numera stängd friskola kallad SEBOR som grundat sin pedagogik på dessa tankar. Uppsatsen beskriver tankar om hur en mångfald av pedagogiska metoder i friskolor kan bidra till likvärdiga skolor. Detta kontrasteras av en skoldebatt som talat för likvärdighet utifrån vilka kunskaper eleverna har. Denna motsättning skapar en intressant fråga om hur dessa synsätt kommit till uttryck i läroplanen.

Metoden är en kvalitativ klassificerande textanalys som läser läroplanen utifrån en operationalisering av Neills pedagogik som Lärande, Mål, Demokrati och Ledning. Frågeställningarna är vad som talar för respektive mot progressiva synsätt i Lgr 11. Resultaten visar att det finns delar i Lgr 11 som talar för en progressiv syn på pedagogik i Lärande och Mål med undervisningen i form av meningsfullhet och elevernas känsloupplevelser. Det som talar mot en progressiv syn på pedagogik med Lärande och Mål är att det tydligt står att elever skall ha bestämda kunskaper som skall bedömas och betygssättas i klassiska skolämnen. Demokratibegreppet i Lgr 11 möjliggör demokratiska självstyrande skolor. Ledningen av en skola måste inriktas mot de nationella målen, vilka delvis talar mot en progressiv syn, men samtidigt gynna elevinflytande, vilket talar för.

Slutsatsen är att de fasta kunskapsmålen i läroplanen inte möjliggör en progressiv demokratisk skola. Reformer av skolsystemet pågår, men kärnfrågan är om någon kan definiera vad en elev behöver kunna 0 år efter att de påbörjat sin utbildning?