LEGITIMERING AV INSTITUTIONER. En studie av hur LAS och det svenska uppsägningsförfarandet reproduceras

Abstract

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimering och reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen. Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan “hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras”. Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS. Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet. Dessutom visar det insamlade materialet att ett ytterligare perspektiv på legitimering av institutioner behövs, något som vi kallar autolegitimering. I detta begrepp ligger uppsatsens bidrag. En konsekvens av legitimerandet av uppsägningsförfarandet är att lagen bevaras och reproduceras. Uppsatsen visar tillämpningen av institutionell teori i den svenska kontexten, och ger en inblick i hur institutioner på ett generellt plan bevaras från kritik. Uppsatsen kan tillämpas av de verksamma med och omkring LAS, då den ger en förståelse till argumentationen kring lagen.