Show simple item record

dc.contributor.authorLexén, Angelica
dc.contributor.authorRydberg, Therese
dc.date.accessioned2011-08-18T10:43:31Z
dc.date.available2011-08-18T10:43:31Z
dc.date.issued2011-08-18
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/26561
dc.descriptionIntroduction/Background: Economic evaluations help decision-makers to make informed decisions regarding resource allocation. Information generated from CEA can support evaluations of a new intervention with current praxis. The evaluations also provide information as to whether an intervention is cost-effective, both in economic terms and in health gains. Objective: The aim of this thesis is to investigate the use of economic evaluations in public health, with a focus on CEA. Use of economic evaluations is regarded as both a method for evaluation and as support for informed decisions. Method: The thesis is a literary review. The collection of data is performed by a systematic search for literature within the field of research. The analysis of data is made from both a quantitative and qualitative approach and is presented as themes and categories. Result: The use of CEA is reported to be low to moderate. CEA is regarded to be the most rationale method for decisions concerning resource allocation. The low use of CEA is due to the low quality of published studies. The lack of knowledge is also a reason for its limited use. There is a reported increase of interest in future use of CEA. CEA contributes to important and appreciated information for decisions-makers. To increase the use of CEA, more education in health economics is needed. There is a necessity for decision-makers to understand economics better. The evaluations need to be less specific. Discussion: The possibility to generalize the result from CEA has decreased. This is because the evaluation is too specific and is also due to the lack of studies maintaining good quality. Many decisions lack cost-effective considerations because of the limited information available to decision-makers. It can be considered as an important finding that the current availability of published studies is limited.sv
dc.description.abstractInledning/bakgrund: Ekonomiska utvärderingar hjälper beslutsfattare att välja hur fördelning av begränsade resurser i samhället skall bli som mest effektiv. Information från ekonomiska utvärderingar såsom kostnadseffektivitetsanalys (CEA) kan ge stöd för utvärdering av en ny insats jämfört med nuvarande praxis. Utvärderingarna ger även information huruvida en insats är effektiv, gällande ekonomiska resurser och hälsovinster. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka i vilken omfattning hälsoekonomiska utvärderingar används inom folkhälsoområdet, med fokus på CEA. Detta både som utvärderingsmetod samt som underlag för beslut. Metod: Metoden för uppsatsen är en litteraturöversikt där datainsamling sker genom systematisk litteratursökning. Analysen av data är både kvantitativ och kvalitativ och presenteras i teman och kategorier. Resultat: En låg till måttlig användning av CEA rapporteras inom hälsosektorn. CEA anses dock som den mest förnuftiga metoden att ta till vid beslut gällande begränsade resurser. Den begränsade användningen grundar sig främst i att tillgången till studier av god vetenskaplig kvalitet är bristfällig. Även kunskapsnivån inom hälsoekonomi hos beslutsfattare är otillräcklig. Ett stort intresse för ökad användning av CEA i framtiden inom folkhälsosektorn framkommer, samt att CEA bistår med viktig och uppskattad hjälp för beslutsfattare. Ökad utbildning i hälsoekonomi, samt ett tätare samarbete mellan beslutsfattare och ekonomiska kunniga skulle kunna öka användningen av CEA. Utvärderingarna behöver även vara mindre specifika för att anses relevanta som beslutsunderlag. Diskussion: Möjligheterna till generalisering av resultat från CEA har minskat bland annat på grund av att utvärderingarna är för specifika samt brister i antalet genomförda CEA av god kvalitet. På grund av detta finns begränsad information för beslutsfattare att använda inom beslutsprocessen, vilket innebär att många beslut saknar kostnadseffektiva överväganden. Det är även ett fynd i sig att det i nuläget inte finns lättillgängligt publicerat material inom området.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesFolkhälsovetenskapligt programsv
dc.subjectfolkhälsa, ekonomiska utvärderingar, kostnadseffektivitetsanalys, beslutsfattare, hälsoekonomisv
dc.subjectpublic health, economic evaluation, cost-effectiveness analysis, decision makers, health economicsv
dc.titleHälsoekonomiska utvärderingar - En litteraturöversikt om använding av konstnadseffektivitetsanalys inom folkhälsoområdetsv
dc.title.alternativeHealth economic evaluations - a literary review about the use of cost-effectiveness analysis in public healthsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Medicineeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för medicinswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record