Visa enkel post

dc.contributor.authorRichardsson, Helena
dc.contributor.authorTapia Cuevas, Miguel
dc.date.accessioned2011-08-24T12:55:56Z
dc.date.available2011-08-24T12:55:56Z
dc.date.issued2011-08-24
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/26573
dc.description.abstractBakgrund och problem: IASB och FASB misstänker att det kan finnas incitament bland företag som gör det svårt för dem att göra en neutral klassificering av operationell och finansiell leasingavtal enligt IAS 17. På grund av detta bestämde normgivarna sig för att omarbeta denna standard. Således publicerades ett diskussions papper om leasingredovisningen i mars 2009, och därefter i augusti 2010 ett utkast, ED/2010/9. Detta i syfte att inbjuda till kommentarer, i from av remissvar, från intressenter och andra normgivare fram till den 15 december 2010. Eftersom förslaget i utkastet till leasingredovisning kan leda till att de ekonomiska flöden som redovisas påverkas, kan det finnas incitament bland intressenter att försöka påverka utformningen av förslaget till standarden genom att utveckla väl definierade argument i sina remissvar som är till fördel för denne. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken åsikt remissinstanser har i sina remissvar till IASBs utkast om leasing, ED/2010/9, och vilka stödjande argument som framförs i remissinstansernas remissvar till utkastet. Metod: För att kunna kartlägga åsikter och stödjande argument som framförs av remissinstanser via sina remissvar till utkastets ska författarna utgå ifrån en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen används för att mäta frekvensen av remissinstansernas åsikter och stödjande argument som sedan ska ligga till grund för den kvantitativa textanalysen som går ut på att beskriva i detalj vilka åsikter och stödjande argument som framförs i remissvaren. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visar att fördelningen mellan positiva och negativa åsikter hos remissinstanserna kring utkastets fråga om förslaget på definition av ett leasingavtal är relativt jämn, medan majoriteten av remissinstanserna är negativa till utkastets förslag om värdering samt nytta/kostnad. När det gäller stödjande argument som framförs av remissinstanser visar resultatet av studien att stor del av remissinstanserna inte framför några stödjande argument när de har en positiv åsikt kring utkastets frågor om förslagen. Däremot framhåller remissinstanserna stödjande argument då de har en negativ åsikt till förslagen. I frågan om definition hänvisar stor del av remissinstanser som är positiva till utkastets förslaget inte till några stödjande argument, medan en stor del av remissinstanser som har negativa åsikter hänvisar till föreställningsramens definition på skulder då utkastets förslag inte möter den. Hänvisning till föreställningsramen sker även då remissinstanser är negativa till utkastets förslag om värdering, medan stor del av remissinstanserna hänvisar till ekonomiska/politiska konsekvenser i form av merkostnad för redovisning vad gäller utkastets fråga om förslaget till nytta/kostnad. Förslag till fortsatt forskning: Författarna har i denna studie noterat att det finns en tendens att revisionsbyråer argumenterar på samma sätt som producenterna av redovisning vilket författarna överlämnar som förslag till framtida studier.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesExternredovisningsv
dc.relation.ispartofseries10-11-108Msv
dc.titleRemissvar till utkastet ED/2010/9 om leasingredovisning -En studie om remissinstansers åsikter och stödjande argument kring utkastet om leasingredovisningsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post