Urbana godstransporter i Göteborg - Självständiga återförsäljares attityder och förutsättningar gällande tidsfönster för mottagning av leveranser

Abstract

I uppsatsen har uppsatsförfattarna studerat urbana godstransporter i Göteborg, urbana godstransporter innebär en rad olika negativa effekter. För att komma till bukt med dessa kan olika restriktioner eller initiativ införas. Negativa effekter av urbana godstransporter är miljöförstöring, trängsel, ökad olycksrisk samt försämrad boendemiljö. Vid utvecklingen av hållbara urbana godstransporter finns det tre grundpelare att utgå ifrån och ta hänsyn till, rörlighet, hållbarhet och beboelighet. Att utveckla system för hållbara urbana godstransporter är en utmaning. Då de olika aktörerna som är involverade kan ha motstridiga intressen och mål som måste beaktas. De olika aktörer som är involverade i urbana godstransporter är transportörer, återförsäljare, stadsplanerare samt boende/kunder. I Göteborg är det Trafikkontoret som ansvarar för stadsplaneringen och de olika transportörerna är bland annat Posten, Schenker, UPS, DHL och TNT. Återförsäljarna är de om driver butiker inom det aktuella området (se bilaga 3). Ett stort problem med urbana godstransporter i många områden är bristen på lastzoner. Även i Göteborg råder det en viss brist på lastzoner vilket medför att godstransporterna parkerar på platser där de måste dela utrymme med fotgängare, cyklister och andra fordon. Tidsfönster som restriktion eller initiativ innebär att viss fordonstrafik, eller all, är förbjuden inom ett område under en tidsperiod. Exempelvis kan tunga lastbilar vara förbjudna i centrala områden mellan klockan 10:00 – 16:00 då mycket kunder och andra fotgängare rör sig i området. Tidsfönster införs bland annat för att förbättra miljön i stadskärnan, minska trängsel och öka trafiksäkerheten. I centrala Göteborg finns det i dagsläget en tidsrestriktion som förbjuder fordonstrafik mellan klockan 11:00-00:00 i det aktuella området (se bilaga 3). Trafikkontoret vill kombinera denna restriktion med ett frivilligt tidsfönster där alla leveranser skall vara utförda senast klockan 10:00. Uppsatsförfattarna kommer att genom litteraturstudier, intervjuer samt en observation undersöka förutsättningar att tidigarelägga leveranser. Samt undersöka återförsäljarnas attityder gentemot Trafikkontorets önskemål om tidigareläggning av leveranser. Resultat och slutsats är att uppsatsförfattarna anser att tidsfönster för leveranser är en bra åtgärd så till vida att det kan bidra till en trevligare handelsmiljö, uppsatsförfattarna tror dock att det kan komma på bekostnad av återförsäljarna. Det föreligger en stor risk för kostnadsökning för de självständiga återförsäljarna vilket kan leda till orättvis fördelning av kostnader och nytta mellan aktörerna. Uppsatsförfattarna anser även att det tidigarelagda tidsfönstret innebär en stor risk för ökad trängsel och köbildning under den tidsperiod som transporterna skall ske. Uppsatsförfattarna anser även att förutsättningarna för vissa av de självständiga återförsäljarna att frivilligt anpassa sig till det tidigarelagda tidsfönstret i dagsläget inte finns. Detta kan dock troligen åtgärdas genom information och kunskapsökning och striktare kontroll av dagens tidsrestriktion.