Visa enkel post

dc.contributor.authorSandelin, Boswe
dc.date.accessioned2006-09-22swe
dc.date.accessioned2007-02-09T11:14:48Z
dc.date.available2007-02-09T11:14:48Z
dc.date.issued2006swe
dc.identifier.issn1403-2465swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/2720
dc.description.abstractDet första kända försöket att beräkna värdet av ett helt lands produktion eller inkomst brukar tillskrivas den engelske 1600-talsekonomen William Petty. Adam Smith diskuterade beräkningsprinciperna i Folkens välstånd (1776) och menade att bara varuproduktion skall inkluderas, och den ståndpunkten övertogs av Marx ungefär 100 år senare. Denna uppfattning hade tidigt kritiserats, och Alfred och Mary Paley Marshall betonade i slutet av 1800-talet att produktionen av både varor och tjänster bör ingå, vilket också är den princip som tillämpas i nutida nationalräkenskaper. Irving Fisher avvek i början av 1900-talet genom att bara vilja inkludera tjänsteproduktion, men å andra sidan menade han att även kortlivade varor ger tjänster. En terminologisk förändring skedde i mitten av nittonhundratalet genom att man började tala om nationalprodukt snarare än nationalinkomst; den senare termen hade tidigare varit vanlig även då det primärt varit produktionen som man mätt. Det skedde samtidigt en förskjutning av intresset från nettobegreppet till bruttobegreppet, BNP. Under 1900-talet växte internationell harmonisering av beräkningsprinciperna fram i hägn av FN, OECD, IMF och EU.swe
dc.format.extent14 pagesswe
dc.format.extent200935 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isoenswe
dc.relation.ispartofseriesWorking Papers in Economics, nr 224swe
dc.subjectBruttonationalprodukt; BNP; nationalräkenskaperswe
dc.titleBNP-begreppets historiaswe
dc.type.svepReportswe
dc.contributor.departmentDepartment of Economicsswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid5017swe
dc.subject.svepEconomicsswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post