Inre bilder. Kan de påverkas av text- och bildsamtal?

Abstract

Syfte:

Studiens syfte är att undersöka om text- och bildsamtal kan vara ett sätt att främja förmågan att skapa inre bilder och vilken roll dialogen spelar i detta sammanhang.

Teori:

Arbetet utgår från socio-kulturell teori, där språket och dialogen intar en framträdande roll vid lärande och utveckling.

Metod:

Metoden är inspirerad av aktionsforskning. Aktionsforskning innefattar en relation mellan tänkandet om och handlandet i praktiken. En grupp av åtta barn i åk fyra har en gång i veckan haft text- eller bildsamtal, c:a en timme varje gång, i åtta veckor. Samtalen har spelats in på band och renskrivits samma dag. Samtidigt har dagbok skrivits med reflektioner över processen, vilket lett till förändring av hur nästa samtal skulle utföras. Samtal med klassläraren har skett fortlöpande, för att ta reda på om någon märkbar förändring skett hos gruppmedlemmarna vad gäller att hantera andra skolämnen.

Resultat:

Under studiens gång förändrades elevernas sätt att tala om sina inre bilder. Bilderna blev mer detaljerade och tydliga. Eleverna verkade också bli mer medvetna om att bilderna ofta var kombinationer av tidigare intryck som uppstått i deras medvetande i andra sammanhang. Samarbetet i bildframtagandet ökade, de ”fyllde på” och förstärkte varandras bilder positivt vilket kan tolkas som identitetsstärkande för gruppmedlemmarna. De blev bekräftade och bidrog och verkade få tillgång till varandras inre världar. Eleverna tycktes under tiden bli mer benägna att tala om stämningar, känslor och relationer mellan människor som förekom i texterna eller på bilderna från att från början endast beskrivit yttre egenskaper. Flera sinnen blev engagerade liksom känslorna när eleverna beskrev sina inre bilder. Intresset för metaforer tycktes öka och de kunde ha långa samtal om vad en språklig bild kunde innebära av olika betydelser. Studiegruppen var också tongivande vad gällde att föreställa sig och beskriva historiska platser och miljöer när de skulle göra detta i den ordinarie undervisningen. I matematikundervisningen märktes att de elever som deltog i studien verkade bli mer kritiska i sitt tänkande, de stannade upp och tycktes för sitt inre se hur saker konstruerats och vilka samband som fanns.