Lokalisering – gammalt innehåll i ny förpackning? Ivana Marić Självständigt arbete,

Abstract

Idag är sökning på internet det enklaste sättet att hitta information om både in-hemska och utländska företag och organisationer. Därför är webbplatsens utform-ning av stor betydelse för ett företags framgångar. De företag som väljer att globali-sera sin verksamhet investerar också i flerspråkiga webbplatser samt fokuserar allt mer på webbplatsernas funktionalitet och användbarhet både i originalversionen och på andra språk. Kravet på att webbplatser är funktionella har ökat medvetenheten om betydelsen av lokaliserade produktbeskrivningar och annan webbaserad pro-duktdokumentation. Omfattande forskning på området lokalisering av webbplatser har bedrivits i ett tiotal länder under det senaste decenniet, och resultaten visar att en särskild skräddarsydd anpassningsprocess är ett måste om webbplatsen ska locka kunder. Webbplatsanpassningar ger nämligen köparna en positiv inställning till före-taget vilket i sin tur stärker deras köpvilja. Lokalisering är en relativt ny term inom översättningsbranschen och står för an-passning av bl.a. webbtexter. Det är mycket som talar för att begreppet har existerat i översättningsvetenskapen åtminstone ända sedan funktionsteorierna introducera-des, dock under beteckningen kulturell anpassning. Vissa forskare anser att termen enbart är ett nytt och trendigt sätt att uttrycka gamla begrepp, vilket också represen-terar en av uppsatsens frågeställningar. Eftersom översättningsindustrin i form av framstående översättningsbyråer själva beskriver lokalisering som en form av kultu-rell anpassning, är också kulturell anpassning den process som lokalisering kommer att jämföras med. Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen är nämligen att detaljerat beskriva båda begreppen för att därefter eventuellt kunna göra en avgränsning mel-lan dem. Undersökningsmaterialet består av webbtexter hämtade från två olika tyska före-tags svenska och tyska webbplatser. Webbtexternas kategorisering baseras på Pie-rinis två av tre möjliga lokaliseringsgrader, nämligen överensstämmande översätt-ning och helt ny måltext. Texterna analyseras och delas in i Reiss olika texttyper (operativa, informativa och expressiva) för att upptäcka eventuella mönster mellan lokaliseringsgrad och texttyp. Resultaten visar att de överensstämmande texterna på tyska och svenska har en informativ textfunktion som överordnad textfunktion medan de expressiva och ope-rativa tyska texterna motsvaras av helt nya expressiva och operativa måltexter. Detta innebär att de texttyper som har kravet på högsta möjliga lokaliseringsgrad vid över-sättning är de expressiva och operativa texttyperna. Vidare konstateras att de anpassningar som applicerats på de undersökta måltex-terna överensstämmer med beskrivningar av både kulturell anpassning och lokali-sering. När det däremot handlar om anpassningar av grafiska detaljer, kan man inte längre påstå att denna sorts lokalisering är en del av översättningsprocessen, men även denna sorts lokalisering är likvärdig med termen kulturell anpassning.