| dc.description.abstract | Det primära syftet för denna fallstudie är att identifiera, beskriva och försöka förklara
några av de utmärkande egenskaperna hos (sub)genren ’kursplan inom högskolan’,
vilken ingår i den övergripande genren ’styrdokument’. Därför genomförs,
redovisas och diskuteras en analys av en kursplan, vilken avser den första terminens
studier för blivande lärare i svenska för de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan.
Centralt för studien är vilket ansvar och vilka rättigheter som olika aktörer
i texten har samt vem eller vilka som kan sägas ha makt över den och vem eller vilka
som får makt genom texten. Studiens sekundära syfte är att ge blivande svensklärare
tillgång till en språkvetenskapligt grundad exempelanalys av en viktig typ av
texter för alla kategorier av studenter. För lärarstudenter är den övergripande genren
’styrdokument’ dessutom en central genre under hela deras kommande yrkesliv; de
skall läsa och tillämpa centrala och lokala styrdokument samt producera lokala styrdokument.
Studien är textvetenskaplig med en språkvetenskaplig utgångspunkt men den har
dessutom en samhällsvetenskaplig anknytning. Materialet för studien utgörs av kursplanen
LSV110, Svenska för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng. Den
teoretisk-metodiska utgångspunkten för studien är den analysmodell som presenteras
i Lennart Hellspongs och Per Ledins Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys
(1997) med sin förankring i Hallidays sociosemiotiska modell. I studien
redovisas och diskuteras resultaten av olika delundersökningar utifrån textens kontext
(situationell kontext, intertextuell kontext och kulturkontext), textens struktur
(textuell, ideationell och interpersonell struktur) samt textens stil (textuella, ideationella,
interpersonella och kontextuella stildrag).
Bilden av kursplanen är relativt entydig i fråga om de studerade textuella, interpersonella
och kontextuella stildragen. Den är mer nominal än verbal med en förhållandevis
tung stil, men dess stil är både koncentrerad och yvig. Kursplanen är
monologisk, relativt formell, objektiv och opersonlig samt relativt distanserad. Den
är en klart skriftspråklig text, och den är både allmänspråklig och fackspråklig. Influenser
från fackområdena pedagogik, didaktik, kulturvetenskap, litteraturvetenskap
och språkvetenskap visar sig genom den ideationella strukturen. Därtill framträder
kursplanen som en juridisk text, vilket visar sig i fråga om de tre strukturerna
samt kontexten som omger texten och som den ingår i. Vad beträffar den ideationella
strukturen är bilden mindre entydig. Kursplanen får sägas vara mer statisk än
dynamisk men den uppvisar ändå egenskaper som kan antas bidra till en dynamisk
karaktär. I fråga om de båda ideationella stilaxlarna konkret–abstrakt och exakt–vag
är situationen densamma som i fråga om den textuella stilaxeln koncentrerad–yvig,
dvs. intrycket blir inte entydigt.
Resultatet av fallstudien är en beskrivning av stilen hos kursplanen i sig men också
en beskrivning av texten som en representant för (sub)genren ’kursplan inom högskolan’,
dvs. en genreanalys. Resultaten av analysen diskuteras och jämförelser görs
med tidigare studier av den övergripande genren ’styrdokument’ med olika (sub)-
genrer. Studien avslutas med ett antal förslag till fortsatt forskning som gäller (sub)-
genren ’styrdokument inom högskolan’. | sv |
