dc.contributor.author | Andersson, Therese | |
dc.date.accessioned | 2011-10-25T12:15:58Z | |
dc.date.available | 2011-10-25T12:15:58Z | |
dc.date.issued | 2011-10-25 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/27911 | |
dc.description | Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Översättarutbildning 2, ÖU2200
VT 2011
Handledare: Ingmar Söhrman
Examinator: Sigrid Dentler | sv |
dc.description.abstract | Den här uppsatsen handlar om hur populärvetenskapliga texter kan översättas på två olika sätt med utgångspunkt i Katharina Reiss teori om texttyper. Källtexten är en artikel från den mexikanska tidsskriften ¿Cómo ves? med titeln ”¿Sólos en el Uni-verso?” som handlar om förekomsten av intelligent liv i universum. En kortare bak-grundsstudie av hur språk och översättningar har indelats under åren har genomförts och Reiss texttypsteori har introducerats. Det studerade materialet består dels av källtexten, dels av två egna översättningar, en utifrån Reiss informativa texttyp och en utifrån hennes expressiva texttyp. Efter den dubbla översättningen har de skillna-der som uppstod mellan den informativa och den expressiva översättningen analyse-rats och slutsatser dragits om vilken effekt dessa skillnader har på texten samt om någon av utgångspunkterna är bäst vid översättning av populärvetenskapliga texter.
Katharina Reiss texttypsteori, som går ut på att texter hör hemma i en av fyra ka-tegorier – informativ, expressiv, operativ eller audiomedial – och ska översättas oli-ka beroende på vilken texttyp de tillhör, har varit viktig för översättningsvetenska-pen. Men den har också kritiserats, bland annat för att det är svårt att placera specifi-ka texter i de olika kategorierna. Populärvetenskapliga texter är, precis som många andra texter, svåra att placera eftersom de ligger mellan det informativa och det ex-pressiva. Översätter man enligt den informativa metoden riskerar man att gå miste om språkliga aspekter som metaforer och ordlekar och kanske även lockande rubri-ker, som kan vara väldigt viktiga i en populärvetenskaplig text där det inte bara handlar om att informera utan även om att underhålla. Översätter man däremot enligt den expressiva metoden finns risken att man får en text som kanske inte fungerar så bra på målspråket, eftersom den har spår av källtexten och konstnärliga drag som kan göra det svårare att förstå texten, vilket inte är att rekommendera om syftet är att informera om någonting. När man arbetar med populärvetenskapliga texter är det därför bra, och kanske till och med nödvändigt, att ta hänsyn till Reiss båda texttyper och översätta olika delar av texten i enlighet med olika metoder. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | översättning | sv |
dc.subject | populärvetenskaplig artikel | sv |
dc.subject | Reiss texttyper | sv |
dc.subject | informativ | sv |
dc.subject | expressiv | sv |
dc.title | Innehåll eller stil – vad är viktigast? Informativ och expressiv översättning av en och samma populärvetenskapliga artikel och analys av de skillnader som uppstått | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student Essay | |