Motstånd i skogen En motiv- och maktanalys av civila olydnadsaktioner i svensk skogspolitik

Abstract

Civil olydnad är en kontroversiell strategi för politisk påverkan. Men vilket inflytande har aktionerna? I studien jämförs sex fall i Sverige där miljöorganisationen Greenpeace har använt sig av civil olydnad för att förmå länsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i Västra Götaland, Snöberget i Norrbotten och Njakafjäll i Västerbotten har länsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nära samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen Bråtaskogen i Västra Götaland, Pakkojåkkå i Norrbotten och Arvliden i Västerbotten har däremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits. I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlägga om och hur länsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har påverkats av Greenpeace aktioner. Jag visar dock att det är svårt att dra en tydlig gräns mellan lyckade och misslyckade civila olydnadsaktioner. Motivanalysen visar att det på länsstyrelsen finns olika intressen mellan olika hierarkiska nivåer och mellan olika tjänstemän, och jag lägger fram ett förslag till kategorisering av tre idealtyper av tjänstemän; naturvännen, byråkraten och medlaren. Maktanalysen utgår från Steven Lukes tredimensionella maktteori, och visar hur Greenpeace använder maktens alla tre ansikten för att påverka både länsstyrelsens beslut i det enskilda fallet, men också skogspolitiken på nationellt plan. Det senare visar sig vara Greenpeace huvudsakliga motiv med aktionerna. Jag sätter också maktanalysen i relation till tidigare forskning om miljöorganisationers möjligheter att påverka svensk miljöpolitik, och visar att den forskningen misslyckats med att visa hur en organisation som Greenpeace kan påverka politiken, inte genom att söka tillträde till befintliga beslutsprocesser, utan genom att skapa nya beslutsprocesser med hjälp av den civila olydnaden.