This is me, take it or leave it liksom. En fokusgruppsstudie om hur ungdomar talar om identitet, status och utanförskap

Abstract

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande? Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra. Den teoretiska grunden bestod av både utvecklingspsykologi och sociologiska perspektiv. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visade att fritid och idrott har en avgörande betydelse i ungdomars identitetsskapande och att idrott även kan ha en statushöjande effekt. Det visade sig också att ett deltagande i idrott innebär att man lättare kan befinna sig i ett så kallat innanförskap. Vidare kom vi fram till att status och utanförskap har en inverkan på identitetsskapandet och att de tre centrala begreppen står i relation till varandra. Klassifikation är ett begrepp som återfanns i diskussionerna kring identitet, status och utanförskap. Ungdomarna talade om hur dessa tre begrepp förstärkte en individs position i ett klassifikationssystem; ju ”starkare” identitet och ju högre status du har desto större sannolikhet finns det att du befinner dig i ett innanförskap och högre upp i rangordningen. Vi- och de-tänkandet var här framträdande då de med ”stark” identitet ställdes i relation till de med ”svag”. Om man tillhörde den ”svaga” identitetsgruppen hade man sämre status och på grund av det ställdes man också utanför. Samtidigt beskrevs status som någonting kontextuellt. Ungdomarna menade att en person kan ha låg status i förhållande till gruppen med ”stark” identitet och samtidigt ha en högre status i ett annat sammanhang. Förutom detta poängterades det även under diskussionerna att ett utanförskap kan leda till ett nytt innanförskap.