Gymnasieelevers läs- och medievanor på fritiden

Abstract

Sammanfattning

Syfte, metod och teori Syftet med den här uppsatsen var att undersöka dels gymnasieelevers läs- och medievanor på fritiden, dels om det finns några skillnader i fråga om dessa mellan en grupp elever på ett yrkesprogram respektive en grupp elever på ett studieförberedandeprogram. För att uppfylla syftet användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Antalet informanter var fyra från Elprogrammet och fyra från Samhällsvetenskapsprogrammet. Teoretiska utgångspunkter vid analys var Bourdieus teori om kapital, fält och habitus; det sociokulturella perspektivet på lärande samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultat Alla informanter på Samhällsvetenskapsprogrammet läser regelbundet på fritiden. En av informanterna från Samhällsvetenskapsprogrammet läser mest faktaböcker medan resterande läser främst skönlitteratur. Två av informanterna från Elprogrammet läser skönlitteratur regelbundet, en läser endast de skönlitterära böcker som läses i samband med skolämnena engelska och svenska medan en informant läser aldrig. De flesta informanter uppgav att de upplever läsningen på fritiden som något positivt för den egna utvecklingen. Alla informanter ägnar ganska mycket av sin tid åt olika medier som tv, film och datorspel. Alla pojkar, förutom en pojke från Elprogrammet, som har ett tillfälligt uppehåll från datorspel, spelar datorspel regelbundet. Flickor från Samhällsvetenskapsprogrammet uppgav att de inte tycker om datorspel och brukar aldrig eller sällan spela det, men den enda flickan från Elprogrammet tycker om att spela datorspel och brukar spela regelbundet. En skillnad när det gäller läsning är att två av informanterna från Samhällsprogrammet anser att det är viktigt att ha läst vissa böcker (klassiker), medan resterande av dem som läser regelbundet har som det viktigaste kriteriet vid bokvalet att den ska vara spännande. Förslag till fortsatt forskning Som förslag till fortsatt forskning föreslås en liknande studie fast där man väljer lärare som informanter. En huvudfråga skulle kunna vara – hur planeras undervisningen på yrkes- respektive studieförberedande program?