| dc.description.abstract | Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med metoder mot mobbning.
Huvudfrågorna i studien lyder enligt följande; Vilka erfarenheter har lärare av arbetet med Olweusprogrammet,
Farstametoden och SET-programmet?
Finns det likheter/skillnader mellan intervjupersonernas erfarenheter av metoderna och Skolverkets granskning?
Vilka är dessa i så fall?
De metoder som har undersökts är alltså Olweusprogrammet, Farstametoden och SET-programmet. Intervjuerna
tillsammans med Skolverkets granskning; Utvärdering av metoder mot mobbning (011) och metodernas
intentioner ligger till grund för studien. De skall jämföras, analyserar och ställas med och emot varandra.
Undersökningen har därför utförts genom jämförande fallstudier. Jag har använt en kvalitativ forskningsmetod
och intervjuat sex olika lärare. Vidare har jag valt att använda mig av semistrukturerade intervjufrågor. De sex
intervjuobjekten är uppdelade i tre intervjupar, varav varje intervjupar arbetar med en metod. Intervjuparen
består av en lärare med mestadels positiva erfarenheter och en lärare med övervägande negativa erfarenheter.
Studien har visat att metodarbete inte är den enkla utväg användarna hoppas på. Mobbning är ett mänskligt
fenomen och därför mycket komplext, vilket innebär att en metod aldrig i alla situationer med alla barn kan
tillämpas. De erfarenheter som jag har tagit del av i min forskning visar på just det. Studien har stor betydelse för
läraryrket då metoder mot mobbning är vanligt i skolan. Det är således viktigt för lärare att känna till nackdelar
såväl som fördelar med metodarbete mot mobbning. Studien kan förhoppningsvis medverka till att lärare
ifrågasätter och utvärderar metodarbete mot mobbning. | sv |
