Hur påverkar Vårdvalet ekonomistyrningen? - En studie från Västra Götalandsregionen

Abstract

Bakgrund och problem: Senast den 1 januari 2010 ska regioner och landsting ha infört vårdvalsystem som ger patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Målet med detta är att öka patienternas inflytande och även att öka antalet vårdgivare inom primärvården. Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en central fråga och verksamhetens situation och utveckling följs av många intressenter. För att nå mål finns det olika sätt att styra, nämligen genom resultatstyrning, handlingsstyrning och social styrning. Hälso- och sjukvården involverar flera roller, nämligen finansiär/ägare, beställare, utförare och invånare/patient. Problemfrågan är: Hur stödjer eller hindrar vårdvalsmodellen ekonomistyrningen med avseende på måluppfyllelse? Syfte: Syftet är att förstå hur en vårdvalsreform påverkar ekonomistyrningen inom en offentlig organisation som organiserar vård. Avgränsningar: Studien avser Västra Götalandsregionen. De personliga intervjuerna avser beställare och utförare. Metod: Studien är en fallstudie av Västra Götalandsregionens nyligen implementerade vårdvalsmodell VG Primärvård. Studiedesignen innebär en dokumentstudie av styrdokument och andra relevanta dokument, samt kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner som arbetar och har arbetat med att utveckla och förvalta VG Primärvård. Resultat och slutsatser: I praktiken sammanfaller resultatstyrning och handlingsstyrning i VG Primärvård, vilket leder till styrformen ansvarstagande för handlingar. Den sociala styrningen har visat sig få en stor roll i modellen, i form av att bygga långsiktiga relationer. Reformen innebär fri etablering för vårdgivare och fler vårdgivare har tillkommit i regionen. Invånare/patienter väljer sin vårdgivare i det fria valet och ersättningssystemet medför att pengarna följer invånaren/patienten. Bemötande och agerande hos utförarna blir då avgörande för om invånare/patienter väljer att lista sig hos utföraren och stanna kvar där. Krav- och kvalitetsboken samt den sociala styrningen utgör stöd för ekonomistyrningen och måluppfyllelse. Hinder kan vara diagnosregistreringen som kan innebära avsevärda administrationskostnader samt höga IT-kostnader som kan utgöra inträdesbarriär. Förslag till fortsatt forskning: Studier kan ske för att undersöka om ytterligare faktorer inom ekonomistyrningen framträder om till exempel fem år. Förändrad andel mellan ersättningssystemets fasta primärvårdspeng och målrelaterade delar bör undersökas samt fokus på olika åldersgrupper, till exempel äldre personer och barn/ungdomar. Även studier över effekt- och processmått bör göras.