dc.contributor.author | Ahrenberg, Annie | |
dc.contributor.author | Nilsson, Anders | |
dc.date.accessioned | 2012-02-06T10:13:10Z | |
dc.date.available | 2012-02-06T10:13:10Z | |
dc.date.issued | 2012-02-06 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/28522 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problemställning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet och
säkerställa att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari
2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. Regelverket
innebär bland annat att kvaliteten på bankernas kapital skall stärkas. I Sverige har
Finansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höja
kapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i så fall kommer införas i två steg,
år 2013 och 2015.
Beräkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en intern
riskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig åt avseende utfall på kapitaltäckning, kostnad
för implementering och tillstånd för användande. Studien avser att undersöka graden av
måluppfyllelse på kapitaltäckning beroende på vilken metod som tillämpas hos bankerna.
Syfte: Studien syftar till att undersöka Sveriges fyra systemviktiga banker. Fokus ligger på
bankernas exponeringar, som i sin tur ligger till grund för studiens analys om huruvida
bankerna kommer uppnå det föreslagna kravet på kapitaltäckning beroende på vilken metod
som används för värdering av kreditrisker.
Metod: Författarna har för studien valt att göra en kvalitativ insamling av data. De siffror som
söks är inte direkt hämtade ur årsredovisningar eller riskrapporter, utan har fås fram genom
beräkningar av framförallt bankernas exponeringar. De banker som undersöks är
Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Referensram: Här presenteras kapitaltäckningsgrad och Baselregelverket. Författarna
introducerar även läsaren för schablon- och IRK-metoden för att senare avsluta med kapitalets
uppbyggnad och kritik mot Basel II reglerna.
Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att de svenska systemviktiga bankerna inte visar någon
brist på högkvalitativt kapital. Det ökade kravet på kapitaltäckning för Sveriges systemviktiga
banker kommer inte påverkas i någon större utsträckning avseende förslagen på förhöjt krav
för år 2013 då tre av bankerna idag, efter finanskris och stora avskrivningar, redan uppfyller
kraven och Nordea endast ligger 0,1 procentenheter ifrån. För 2015 är det bara hälften av
bankerna som idag uppfyller förslaget på förhöjt krav. Dock bör det finnas med i minnet att
bankerna har tre år på sig att stärka kapitaltäckningen och målet bedöms ligga inom räckhåll.
Det framkommer även att bankerna inte är konsekventa i användandet av en och samma
metod, vilket resulterar i att genom att välja den metod som generar lägst kapitalkrav ligger
iv
det i farans riktning att bankerna har en högre risk i sina exponeringar än vad som speglas i
kapitaltäckningen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 11-12-15M | sv |
dc.subject | NyKapitaltäckningsgrad, Basel, IRK-metoden, schablonmetoden | sv |
dc.title | Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker –En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltäckningskraven | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |