Talet om särskiljande lösningar i skolan. En diskursanalytisk studie bland kommunala beslutsfattare

Abstract

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?

Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på en tidigare studies empiriska material (Barta, 2010) som bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare. Laclaus och Mouffes diskursteori om myter, nodalpunkter och flytande signifikanter, har varit grunden för analysen av det empiriska materialet. Med hjälp av analysredskapet har jag fått nya insikter i retorikens betydelse i sammanhanget. Grunden för analysredskapet och resultatdiskussionen ligger därmed delvis i dekonstruktionen av meningsskapande konstruktioner.

Resultat: Resultatet i denna studie visar hur skillnader i villkor mellan elever möter skolans ambition att forma dem till det framtida samhällets medborgare med sociala och kommunikativa förmågor. I den utbildningspolitiska retoriken i beslutsfattarnas tal framträder inkludering, dels som en myt, dels som en strävan efter konsensus efter något självklart önskvärt som kommer i samklang med styrdokumentens intentioner. När språket står i centrum framträder svårigheter att hantera betydelsen av begreppet alla. För att ge alla betydelsen helhet måste delarna assimileras men eftersom det finns delar som stör gör att alla inte kan existera. När olikhet konstrueras som ett problem och tillskrivs eleverna som en oförmåga att fungera i skolmiljön blir konsekvensen olika former av särskiljande. Det som fungerar och inte fungerar är en socialkonstruktion inbäddad i en skolkultur och uppstår i mötet mellan individens tillkortakommanden och den omgivande miljön. Acceptansbegreppet och delaktighetsbegreppet kopplas till pedagogernas kompetens och förhållningssätt mot avvikelse. Oavsett hur intoleransen mot eleven beskrivs underförstås den låga status som den utstöta eleven har som i förlängningen lägger grunden till en negativ identitet. Det humanistiska budskapet ställs mot marknadsekonomi och sortering av elever mot rättvisetänkande. Utifrån en rättighetsbaserad tolkning av styrdokumenten och individens bästa som är ledstjärnan i hela exkluderingsprocessen argumenteras för individens rätt till särskiljande och gemenskap med likasinnade. Med hjälp av olika differentieringstekniker med grund i experternas bedömning sorteras eleverna efter en begåvningsnorm som relateras till kostnader. Beslutet blir oftast en enkel lösning på ett komplext problem som upplöser särskiljandets dilemma och därmed möjligheterna till utveckling.