Show simple item record

dc.contributor.authorColombo, Isabel
dc.contributor.authorHolm, Jennie
dc.date.accessioned2012-02-12T10:59:30Z
dc.date.available2012-02-12T10:59:30Z
dc.date.issued2012-02-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28608
dc.description.abstractSammanfattning: Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet. Det specifika för självpresentationen på Facebook var att avsaknaden av den fysiska kroppen krävde ett annat sätt att överföra och tolka intryck än genom kroppsspråk. Självpresentationer och relationer hade därför större utrymme för tolknings-möjligheter vilket också gjorde dem mer sårbara för misstolkningar. Vi har funnit att för att Facebook ska ses som ett betydelsefullt verktyg i skapandet av identitet krävs ett stort engagemang och avsättande av tid och intresse från tjejernas sida. I framställningen av självet framträdde två motsägelsefulla normer som tjejerna var tvungna att ta ställning till. Den ena bestod i att man vid framställningen av sig själv skulle vara äkta, sann, kontinuerlig och respektabel, medan den andra före-språkade en flexibel, idealiserad, åtråvärd och kosmetiskt förhöjande fram-ställning. Bilden som visades upp skulle vara den bästa versionen av sig själv som tjej. Vi fann att Facebook verkade vara en sida där särskilda slags själv-presentationer var mer önskvärda än andra. Det som var ointressant att visa hand-lade om det som var alldagligt och vanligt förekommande. Kollektivets reaktioner på självpresentationerna tillskrevs mycket stor betydelse för hur man valde att framställa sig själv.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectIdentitet, självpresentation, Facebook, tonårstjejersv
dc.titleLik men unik – En kvalitativ studie kring hur en grupp unga tjejer beskriver identitetsskapande och självpresentation på Facebooksv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record