dc.contributor.author | Djemmas, Eroll | |
dc.contributor.author | Lungo Fernandez, Guadalupe | |
dc.contributor.author | Mohideen, Bahra | |
dc.date.accessioned | 2012-02-21T14:58:51Z | |
dc.date.available | 2012-02-21T14:58:51Z | |
dc.date.issued | 2012-02-21 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/28808 | |
dc.description.abstract | Vi har i vår kvalitativa studie valt att undersöka hur fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgårdar utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill också undersöka om ungdomarna är delaktiga i detta arbete utifrån fritidsledarnas perspektiv.
Vi har valt att ställa upp två frågeställningar som är 1. Vilka metoder använder sig fritidsledarna av för att åstadkomma meningsfullhet i Mixgården? 2. På vilket sätt är ungdomarna delaktiga till att skapa en meningsfull tillvaro utifrån fritidsledarnas perspektiv?
För att genomföra denna studie har vi valt att intervjua fyra fritidsledare i fritidsgården Mixgården som ligger i stadsdelen Hammarkullen i Göteborg. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ forskningsmetod i vår studie. För att kunna få svar på vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vår avgränsning till enbart fritidsledare har handlat om att de har den tydligaste synen på vilka metoder som används. Vi har delat upp våra frågeställningar i två teman som vi kallar för metoder och ungdomarnas delaktighet.
Vi har i våra resultat kommit fram till att fritidsledarna använder sig av tre metoder för att skapa en meningsfull tillvaro. Dessa tre metoder är att fokusera sig på att etablera relationer, att arbeta för att påverka sin närmiljö och att etablera en gemensam gårdskultur som ungdomarna kan ställa sig bakom. I vårt andra tema som handlar om ungdomarnas delaktighet har vi kunnat se att ett sätt för ungdomarna att göra sin röst hörd i Mixgården är bland annat genom ett gårdsråd som kallas de ”Utvalda” där ungdomarna får en konkret möjlighet att påverka Mixgården. I vår slutdiskussion har vi kommit fram till att dessa olika delar sammanfaller i vad som kan kallas att se individen i sitt sammanhang då fritidsledarna både ser ungdomarna i det sammanhang som är närmiljön och arbetar samtidigt med ungdomar och andra aktörer för att skapa en närmiljö som ungdomarna kan kalla sin egen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Mixgården, Hammarkullen, Meningsfullhet, Salutogent perspektiv, Dialog, Freire | sv |
dc.title | ”individen finns hela tiden i ett sammanhang…” | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |