Show simple item record

dc.contributor.authorEmma Dalman, Ulrika Eriksson
dc.date.accessioned2012-02-22T08:02:26Z
dc.date.available2012-02-22T08:02:26Z
dc.date.issued2012-02-22
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28809
dc.descriptionBackground: Type 2 diabetes is a disease which causes vascular damage, stroke and premature death. Oxidative stress may play a role in the development of insulin resistance and diabetes. Selenium is a mineral involved in the protection against oxidative stress, and has been thought to be favorable in the prevention of the disease. However, this has changed since trials observed positive correlations between high selenium levels and incidence of type 2 diabetes. Objective: To examine the studies that investigates seleniums effect on the incidence of typ 2 diabetes Search strategy: Searches have been done in PubMed and Scopus. Selection criteria: Included studies were human studies in English/Swedish with RCT or cohort design with the aim to investigate the correlation between selenium and incidence of type 2 diabetes. Excluded studies were studies whose aim was to investigate the role of selenium in patients with existing diabetes. Studies regarding pregnant women, animals or children and with in vitro design were also excluded. Of the studies found in Scopus where MeSH terms were available, the ones who did not include relevant terms were excluded. Data collection and analysis: Studies were collected according to the aforementioned criteria. They were analyzed with Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning made by SBU or with Gransknings- och dataextraktionsmall för kohortstudier from the University of Gothenburg. Main results: Three studies were selected for this systematic overview. One of these was an RCT and two were cohort studies. The RCT and one of the cohort studies showed a positive correlation between a high selenium intake and incidence of type 2 diabetes. The third article came to an inverse conclusion, however it cannot be said to completely contradict the results from the other two studies, regarding the amounts of selenium investigated. Conclusions: There is moderate evidence that selenium affects incidence of type 2 diabetes. Consumption of selenium above recommended intake is assumed to result in an increased risk to develop type 2 diabetes, with a positive exposure-response gradient. Plasma selenium around 1.32-1.44 μmol/L is suggested to implicate the lowest incidence of type 2 diabetes, and levels around 0.90 μmol/L and 2.40 μmol/L to increase the risk of the disease. More research is needed to determine optimal amounts of selenium considering type 2 diabetes.sv
dc.description.abstractBakgrund: Typ 2-diabetes är en sjukdom som kan ge kärlskador, stroke och för tidig död. Oxidativ stress tros spela en viktig roll i utveckling av insulinresistens och diabetes. Selen är ett naturligt förekommande mineral som är involverat i att skydda mot oxidativ stress. Det har bedömts att selen skulle vara fördelaktigt i prevention av sjukdomen, dock har situationen ändrats då studier funnit positiva samband mellan höga nivåer och incidens av sjukdomen. Syfte: Att granska de studier som isolerat undersöker selens påverkan på incidens av typ 2-diabetes. Sökväg: Databaserna PubMed och Scopus användes i litteratursökningen. Urvalskriterier: Inkluderades gjordes humanstudier på svenska/engelska av RCT- eller kohortdesign med syfte att undersöka sambandet mellan selen och incidens av typ 2-diabetes. Exkluderades gjordes studier vars syfte var att undersöka selens roll vid redan diagnostiserad diabetes. Artiklar med gravida, djur eller barn samt in vitro-design uteslöts. Av de artiklar som erhölls i Scopus där MeSH-termer var angivna, uteslöts de som ej inkluderade "selenium" och "Diabetes mellitus type 2". Datainsamling och analys: Artiklar samlades in enligt ovanstående kriterier och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning samt Gransknings- och dataextraktionsmall för kohortstudier från Göteborgs Universitet. Resultat: Tre studier ligger till grund för denna systematiska översiktsartikel;; en RCT och två kohortstudier. RCT-studien och en av kohortstudierna fann ett positivt samband mellan ett högt selenintag och incidens av typ 2-diabetes. Den tredje studien kom fram till en omvänd slutsats, men kan ändå inte helt sägas tala emot de andra två, med avseende på vilka mängder av selen som undersökts. Slutsats: Det föreligger måttlig evidens för att selen påverkar incidens av typ 2-diabetes. Konsumtion av selen över rekommenderat intag förmodas medföra en ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes, med ett sannolikt positivt dos-responssamband. Vidare tros en selenstatus i området 1.32-1.44 μmol/L innebära lägst incidens av typ 2-diabetes, däremot ses selenstatus kring 0.90 μmol/L samt 2.40 μmol/L betyda ökad risk för insjuknande. Mer forskning behövs för att säkert fastställa optimala mängder av selen med hänsyn till incidens av typ 2-diabetes, i och med att studiernas olika design begränsar slutsatsförmågan kring detta.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesDIE/H08sv
dc.subjectdiabetes mellitus type 2sv
dc.subjectseleniumsv
dc.subjectblood glucosesv
dc.subjectincidencesv
dc.subjectnon-insuline dependentsv
dc.subjectdysclycemiasv
dc.titleSelen och incidens av typ 2-diabetes - en systematisk översiktsartikelsv
dc.title.alternativeSelenium and incidence of type 2 diabetes - a systematic overviewsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för medicinswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg /Institute of Medicineeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record