Show simple item record

dc.contributor.authorLundin, Johan
dc.contributor.authorNordström, Linda
dc.contributor.authorSvanberg, Pia
dc.contributor.authorSvensson, Lars
dc.date.accessioned2012-03-02T12:00:07Z
dc.date.available2012-03-02T12:00:07Z
dc.date.issued2011-10-08
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28873
dc.description.abstractRapporten beskriver resultaten av två totalpopulationsenkäter samt intervjustudier vid två högskolor. Fokus i undersökningarna har varit att kartlägga högskolelärares teknikanvändning, i synnerhet i interaktion med studenter. I allt väsentligt pekar undersökningen på att högskolelärare har en god IT-mognad, i hög utsträckning använder en rad olika IT-verktyg i sin undervisning, och upplever denna användning som relativt självklar. Man ser hur utbildningspraktiken förändras över tid, och kopplar delar av denna förändring till IT-användningen. I vissa fall upplevs bruket av IT som drivande, och i andra upplever man hur resultaten av en förändrad utbildningsverksamhet blir synliga i bruket av IT. Vi har identifierat ett antal utmaningar som beskrivs i rapporten. Dessa har konsekvenser för organisation, lärare och studenters lärande, vilket också diskuteras. De huvudsakliga utmaningar vi har identifierat, och som beskrivs i rapportens sammanfattning är: • Att förhålla sig till förändringar av lärarens yrkesroll. Vi ser i materialet en bild av teknikanvändningen som stödjande av aktiviteter som är administrativa, koordinerande, med fokus på utveckling och design, parallellt med undervisning och ämnesexpertis. • Att hantera skillnader mellan den förväntade användningen och nyttan av tillgängligt IT-stöd och den reella och praktiskt nödvändiga användningen. • Bruket av IT-stöd för att hantera parallella uppdrag, och IT-stödets lämplighet för att möta behov kopplat till detta. • Att problematisera och förstå de konsekvenser som bruket av specifika IT-stöd får för den dagliga verksamheten. Detta gäller ledning, inköpare, stödfunktioner såväl som lärare. • Att hantera integrationen av distansbaserade system som tillåter asynkrona och distribuerade utbildningsaktiviteter och de lokala, sekventiella och synkrona (som till exempel föreläsningen). • Integration av IT-stödet relativt andra inramande organisatoriska, juridiska, tek-niska och praxisbaserade påverkansfaktorer. • Att hantera relationen mellan bruket av egna och externa IT-stöd i utbildningen. Avslutningsvis så ser vi att resultatet kan informera utbildning, stödjande aktiviteter och inköp och implementation av IT-stöd. Resultatet pekar också på behov av att, på ett liknande sätt som i denna studie, utforska studenters användning av IT i sin interaktion med högskola, utbildning och lärare.sv
dc.format.extent46sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherGöteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivtsv
dc.relation.ispartofseriesPIL-rapportsv
dc.relation.ispartofseries2011:04sv
dc.subjectHögskolepedapedagogiksv
dc.subjectLärplattformsv
dc.subjectEnkätsv
dc.subjectIntervjuersv
dc.subjectIT-användningsv
dc.titleNUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärandesv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL)eng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record