Show simple item record

dc.contributor.authorJohansson, Peter
dc.contributor.authorNorman, Marie
dc.contributor.authorFogelberg, Karin
dc.contributor.authorPetersson, Bengt
dc.date.accessioned2012-03-05T08:24:29Z
dc.date.available2012-03-05T08:24:29Z
dc.date.issued2012-03-02
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28881
dc.description.abstractMånga olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.sv
dc.format.extent22sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherGöteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivtsv
dc.relation.ispartofseriesPIL-rapportsv
dc.relation.ispartofseries2012:02sv
dc.relation.urihttp://www.pil.gu.se/rapporter/sv
dc.subjectkursvärderingsv
dc.subjectkonstruktiv länkningsv
dc.subjectconstructive alignmentsv
dc.subjecthögskolepedagogiksv
dc.titleKursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.sv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL)eng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)swe
dc.contributor.organizationEnheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).sv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record