AESED och FQ SJÄLVSKATTNING FÖR ANHÖRIGA TILL UNGDOMAR MED ÄTSTÖRNING

Abstract

Syftet med föreliggande studie var att bidra till utvecklandet av självskattningsskalor för föräldrar till barn med ätstörningar. Skalor som ska kunna användas diagnostiskt men också vid utvärdering av behandling. Två instrument utprovades; AESED som mäter i vilken grad föräldrar anpassar sig till ätstörningssymtomen och hur påverkan på familjesystemet ser ut med utgångspunkt i Schmidt och Treasures modell om vidmakthållande av symtom, samt FQ som mäter expressed emotion. Detta kompletterades med HAD som mäter ångest och depression. Studien genomfördes vid SCÄ – Stockholms Centrum för Ätstörningar och data jämfördes med motsvarande material från Västerbotten. Det framkom inga skillnader mellan de två samplen när det gäller utfallet på AESED och FQ varför en sammanslagning gjordes till ett större svenskt sampel. Resultaten visade på samband mellan negativ anpassning till symtomen (AESED) och upplevd oro och depression (HAD). En hög poäng på AESED sammanföll med hög poäng på ångest- och depressionssymtom (HAD) liksom hög poäng på emotionell överinvolvering (FQ EOI). Detta samband var giltigt för alla anhöriga men var starkast för gruppen mammor. Sambandet bedömdes som rimligt och väl överensstämmande med det teoretiska resonemanget i Schmidt och Treasures modell. Resultaten kunde även jämföras med internationella studier. Reliabiliteten med avseende på den interna konsistensen var god för AESED helskala, Cronbach´s alpha 0,93 liksom på de fem delskalorna; 0,69 - 0,93. Reliabiliteten med avseende på den interna konsistensen var god för FQ:s två delar: Cronbach´s alpha FQ EOI 0,84 och CC 0,85.

The purpose of this study was to contribute to the development of self-rating scales for parents with children affected by eating disorders. Self-rating scales can be used diagnostically but also as evaluation of treatment. Two instruments were recently translated to Swedish and used here: AESED measuring family accommodation in the context of having a relative with an eating disorder, and FQ measuring expressed emotion. This was supplemented with HADS measuring anxiety and depression. The study was conducted at SCÄ – Stockholms Center for Eating Disorders and data were compared with corresponding material from Västerbotten. There was no difference between the two samples in terms of the outcome of AESED and FQ, therefore a merger was done to a larger Swedish sample. The results showed a correlation between negative adaptation to symptoms (AESED) and perceived anxiety and depression (HADS). A high scoring on AESED coincided with high scoring on HADS as well as high scoring on FQ-scale emotional over-involvement (EOI). This correlation was valid for the sample as a whole, though strongest for mothers. The relationship was considered to be reasonable and well consistent with the theoretical reasoning in Schmidt and Treasure´s model. The results were compared with international studies. The internal consistency of the subscale in AESED was good, assessed by measuring Cronbach´s alpha for the total scale; 0.93 as well as for subscales; 0.69 to 0.93. The same procedure for FQ showed α FQ EOI 0.84 and FQ CC 0.85.