Elevers kännedom om betygsättningens spelregler - En kvantitativ studie om hur väl svenska gymnasieelever känner till vilka faktorer som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg

Abstract

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om de lagar och regler som gäller vid exempelvis betygsättning som en förutsättning för att de ska kunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar i regel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också för att eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av betygsättning på felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsättning inte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktig rättsäkerhetsfråga. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedom om vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg är tillräcklig för att de ska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter betyg på felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olika grupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar: 1. Hur väl känner svenska gymnasieelever till vilka faktorer som, enligt styrdokumenten, ska ligga till grund för det betyg de får? a) I vilken utsträckning tror elever att deras betyg ska baseras på andra kvaliteter än kursplanernas kunskapskvaliteter, såsom närvaro, flit, engagemang, ansträngningar och inlämningstid? b) I vilken utsträckning tror elever att deras betyg ska baseras på en sammanvägning av deras resultat vid ett antal formella bedömningstillfällen? 2. Går det att se tydliga skillnader i kännedom om betygsättningens regler mellan olika grupper av elever? a) Går det att urskilja en större grupp bestående av elever med god kännedom och en med dålig kännedom, eller är fördelningen jämn? b) Går det att se signifikanta skillnader mellan elever från olika skolor och/eller gymnasieprogram? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvantitativ metod. 100 elever har i en enkät angett vad de tror att styrdokumenten säger om sex påståenden och två scenarier som rör betygsättning. Urvalet är strategiskt. Cirka hälften av eleverna kommer från en skola där omständigheterna kan betraktas som gynnsamma. Resultat: Resultatet ger oss anledning att tro att svenska gymnasieelever inte har så god kännedom om vilka faktorer som ska ligga till grund för deras betyg. Bland annat tror majoriteten av de deltagande eleverna felaktigt att närvaro och engagemang ska påverka betyget. Det verkar inte finnas en större grupp bestående av elever med god kännedom och en med sämre kännedom om vad som gäller vid betygsättningen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan de olika skolorna.