Faderskapets Ändrade Ideal Pappors berättelser om sitt faderskap 1979-2009

Abstract

Faderskap är generellt ett outforskat område, inte minst i familjer där en eller båda föräldrarna är tonåring då första barnet föds. Denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer med fäder som för 30 år sedan fick barn tillsammans med en kvinna i tonåren. Studien utgår från en undersökning som gjordes för ca 30 år sedan och som då hade fokus på hur det kunde vara att bli förälder. Sex av de fäder som deltog i den ursprungliga undersökningen har i dagens uppföljande intervjuer fått berätta hur de utövat och upplevt sitt faderskap under dessa 30 år. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur mäns föräldraskap gestaltat sig och upplevts i familjer där mamman är tonåring då första barnet föds och vilken betydelse ålder, kön och förändrade familjemönster haft för upplevelsen och utövandet av föräldraskapet. Männens berättelser har analyserats i relation till tidigare forskning och teorier kring samhällsförändringar som ägt rum under dessa år vad gäller förändrade familjemönster och förändrad syn på föräldraskap i relation till kön och ålder. I resultatet framkommer att fädernas erfarenheter varierar. Att få barn beskrivs som en utmaning som papporna hanterar genom att kämpa och ta ansvar, vilket oftast tolkas som att de bör stanna kvar och försörja familjen. Trots att de alla tillhör samma kohort och vuxit upp under liknande omständigheter så utvecklar de olika typer av faderskap, här kategoriserat som familjeförsörjaren, back up föräldern och den aktiva omsorgsgivaren. Generellt är ansvaret i familjen traditionellt och könsstereotypt vilket innebär att mödrarna är de som, trots sin lägre ålder, tillägnar sig föräldraskapet som en del av identiteteten. Åldern både den egna och den andra förälderns framstår som betydelsefull för de flesta fäderna. De fäder som tillskriver ålder betydelse är också de som har en fortsatt god relation till barnets mamma och fortsatt ansvarig position till barnet även vid separation. Pappornas upplevelse av sitt faderskap i relation till barnen kan beskrivas i tre kategorier där den vanligaste är känslan av otillräcklighet. Otillräckligheten kan förstås som ett resultat av att fäderna ägnat en stor del av livet åt arbetet på bekostnad av kontakten med barnen. Samtidigt gör dagens förändrade normer och förväntningar på att fäder ska vara omsorgsgivande att tidigare prioriteringar upplevs som felaktiga. Studien visar att kategorin kön slår ut kategorin ålder i de allra flesta familjerna. Moderscentreringen gör att trots att mödrarna är yngst är det ändå de som förväntas ta det största föräldraansvaret. Men det finns också exempel på det motsatta. När ålder blir en faktor att räkna med kan stereotypa könsförväntningar förändras.