Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt gränsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Abstract

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.

Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper. Maktaspekterna är i linje med en kritiskt inriktad ideologianalys (Bergström & Boréus, 2010) enligt vilken ideologier konstitueras av textuella och utomtextuella komponenter vilka synliggörs för friläggande av styrande principer.

Metod: I steg 1 analyseras ett urval programlitteratur utifrån gränsarbeten mellan relationellt och kategoriskt perspektiv på specialpedagogik. Analysen berör perspektivens karaktäristika, framställningssätt och innehållsliga implikationer, med avseende på frågor om vad, hur och varför i förhållande till områdets konstruktion. I steg 2 systematiseras resultat från textanalysen med hjälp av komponenter i en tingstensk och marxistisk ideologidefinition. Resultaten relateras i fråga om bl.a. makt till en utomtextlig domän i form pedagogisk och specialpedagogisk historik rörande politik och forskning. I steg 3 vidgas förutsättningarna för förståelse av den enligt analysen dominerande ideologin, genom vidare relaterande till sociala och politiska sammanhang utifrån begreppet inkludering som ideologisk grundval.

Resultat: Konstruktioner i form av diametralt motsatta perspektiv, som t.ex. inkluderande respektive exkluderande, tangerar retoriska framställningar. Framställningarna syns ha en politisk ideologisk framför verksamhetsmässig empirisk grund samt främja ett relationellt före ett kategoriskt perspektiv. Ett idémässigt utvecklande mellan perspektiven förefaller inte förekomma. Konstruktionerna sker fr.a. ur relationellt perspektiv vilket karaktäriseras som pedagogiskt med placering intill sociologi motsatt kategoriskt perspektiv som icke pedagogiskt med placering intill psykologi. Sociologiska aspekter innefattas i begreppet inkludering, i en icke individuell psykologisk men relationell sociologisk förståelse av elevsvårigheter, och i en gemensam undervisning för samtliga elever oavsett individuella förutsättningar. Teoretiskt och kvantitativt kan det innebära förutsättningar för begränsning av individuella avvikelser och därmed möjligheter till omfattande styrning. Framskrivningar härav i termer av pedagogik får i sammanhang av tilltagande elevantal och mångfald funktion av politiskt medel för kohesion och effektiv samhällsstruktur. Samband kan antas mellan å ena sidan en ideologiskt samstämd programlitteratur i form av ett relationellt och inkluderande skolpolitiskt perspektiv, inbegripandes effektivitetssträvan i följd av arbetsmarknadsbehov, och å andra sidan ett icke prövande förhållningssätt till inkludering.