dc.contributor.author | von Bahr, Emelie | |
dc.contributor.author | Nolander, Carl | |
dc.date.accessioned | 2012-06-01T12:19:11Z | |
dc.date.available | 2012-06-01T12:19:11Z | |
dc.date.issued | 2012-06-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/29294 | |
dc.description.abstract | Med målet att reducera de nationella kväveoxidutsläppen enligt Göteborgsprotokollets bestämmelser införde Norge år 2007 en skatt på 15 NOK per kilo kväveoxidutsläpp. I en reaktion mot denna skatt bildades Næringslivets NOX-fond på initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den främsta skillnaden är att avgiften för utsläpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna återbetalas i form av investeringsstöd till kväveoxidreducerande åtgärder i verksamheterna. Att en miljöavgift på detta sätt återgår till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam än genom reglering av en miljöskatt. Detta underlättar för implementering av ambitiösa reduktionsmål. Jämfört med en miljöskatt utförs en större andel av reduktionen genom rening av industrin än genom minskning av produktionen vilket är intressant ur ett bredare politiskt perspektiv.
Den första avtalsperioden löpte ut i slutet av år 2010 och utvärdering av denna visar att reduktionsmålen uppnåtts. För att öka kännedomen om hur NOX-fonden fungerar som styrmedel för utsläppsreduktion vill vi med den här uppsatsen utvärdera andra aspekter av den. Vi undersöker marknadens beteende under reglering av NOX-fonden genom att beskriva hur reduktionskostnaderna varierar med mängden kväveoxidrening som marknaden utför. Vi vill också undersöka hur NOX-fonden som styrmedel, organiserat och administrerat av en branschorganisation, fungerat i fråga om distribution av bidrag till verksamheterna.
En analys av datamängden över NOX-fondens medlemmar visar att den genomsnittliga reduktionskostnaden varierar relativt mycket mellan företagen. Höga genomsnittliga reduktionskostnader kan bland annat bero på att företagen investerar i åtgärder som har andra syften bredvid NOX-reduktion. Detta gör att marginalkostnaden generellt är högre än vad den hade kunnat vara med en annorlunda sammansättning av åtgärder där direkt NOX-reducerande åtgärdstyper utgjort en större andel. Vidare analys av datamängden visar att NOX-fonden tar hänsyn till åtgärdens effektivitet vid beslut om investeringsstöd vilket uppmuntrar till att effektiva investeringar genomförs. De tar dock inte hänsyn till besparingar som görs genom åtgärderna vilket kan leda till en ineffektiv fördelning av fondens resurser. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Nationalekonomisk inriktning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2012:15 | sv |
dc.title | När industrin styr medlen | sv |
dc.title.alternative | En analys av marknadens beteende under den norska NOx-fonden | sv |
dc.type | text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Economics | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |