Folkhälsa - "Inte bara en morot i handen" - en kvalitativ studie av det kommunala folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen

Abstract

Introduktion: I regeringens proposition ”En förnyad folkhälsopolitik” lyfts kommunerna fram som några av de viktigaste aktörerna. Utifrån dess breda verksamhet har kommunerna goda möjligheter att påverka invånarnas hälsosituation. Syfte: Syftet med studien är explorativt och undersöker hur kommunala folkhälsosamordnare i Västra Götalandsregionen arbetar samt vilka eventuella hinder de upplever i sitt arbete. Detta studeras utifrån frågeställningar om organisering, styrdokument och implementering. Metod: Insamling av data har skett via intervjuer med åtta kommunala folkhälsosamordnare i åtta kommuner i Västra Götalandsregionen. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån intervjuerna framkom två centrala teman: Strategier för att integrera folkhälsoperspektivet samt Strategier för implementering av folkhälsoarbetet. Strategier för integrering handlade om hur folkhälsosamordnaren använder sig av de styrdokument som finns för folkhälsoarbetet samt hur folkhälsoarbetet organiserades i kommunen, till exempel om kommunen använde sig av folkhälsoråd och var i organisationen folkhälsosamordnaren var placerad samt vilken roll detta spelade för arbetet. Under temat om implementering av folkhälsoarbetet diskuterades samordnarens arbetssätt samt vilka faktorer som påverkade implementeringsarbetet. Diskussion: Då folkhälsosamordnaren själv inte kan genomföra det operativa arbetet handlar dennes arbete i mångt och mycket om att få andra att arbeta utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att detta ska fungera krävs ett sektorsövergripande arbete där alla kommunala förvaltningar och nämnder ser sin del i folkhälsoarbetet samt samverkar sinsemellan. Viktiga faktorer som hjälper till att förverkliga detta är att det i folkhälsorådet finns politiker och tjänstemän med höga mandat samt att det finns ett avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden vilket fungerar som ett stöd för arbetet. Slutsats: En stor del av folkhälsosamordnarnas arbete var att göra folkhälsoarbetet kommunövergripande. Detta arbete påverkades av organisatoriska faktorer samt individers förhållningssätt, engagemang och kunskap. Respondenterna framhöll vikten av att organisera folkhälsoarbetet utifrån den lokala kontexten.