Psykosocial hälsa i samhällsplanering: en litteraturbaserad studie om kontextuella och kompositionella faktorer i bostadsområdet

Abstract

Introduktion: Det finns intentioner från statligt håll i Sverige att skapa riktlinjer och verktyg för en hälsofrämjande samhällsplanering. Fältet är i en svensk kontext relativt obeforskat gällande psykosocial hälsa och bostadsområdet. Syfte: Studien syftade till att undersöka på vilket sätt samhällsplaneringen kan påverka individers hälsa. Fokusområdet var kontextuella och kompositionella faktorers relation till individers psykosociala hälsa och vilka kontextuella risk- och friskfaktorer som finns i bostadsområdet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar låg till grund för kartläggningen. Resultat: Individers psykosociala hälsa i bostadsområdet påverkades både av kontextuella och kompositionella faktorer. En stor del av litteraturen visade en samvariation mellan dessa nivåer. Huvudfyndet var att litteraturen var mer enig i frågan om kompositionella faktorers påverkan på den psykosociala hälsan. De kontextuella faktorerna var svårare att särskilja och det är svårt att säga hur de påverkar den psykosociala hälsan. Den tydligaste riskfaktorn i bostadsområdet var hög genomflyttning och den viktigaste friskfaktorn var högt socialt deltagande. Diskussion/Slutsats: Överkontrollering för kompositionella faktorer i den analyserade litteraturen kan ha lett till felaktiga slutsatser beträffande de kontextuella faktorernas association med psykosocial hälsa. En faktor som visade sig viktig för den psykosociala hälsan var deltagande, därmed anses det viktigt att utveckla interventioner i bostadsområdet för att främja invånarnas delaktighet och inflytande. I nuläget finns verktyg för att bedöma sociala och hälsomässiga konsekvenser av samhällsplaneringen, en så kallad Hälsokonsekvensbedömning. Denna studie ger implikationer för det strategiska folkhälsoarbetet i kommunerna.