Harmoniserad valutaeffektsredovisning enligt IAS 21 -en översikt av valutaexponering inom sex koncerner

Abstract

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser. IAS 21 har tillkommit i ett försök att harmonisera redovisning av valutaeffekter mellan koncerner inom EU. Samtidigt ska den fiansiella information koncernerna lämnar uppfylla ett antal kvalitativa egenskaper. Författarna har ansett området kring valutaexponering vara av intresse att titta närmare på då området tidigare varit mycket omdebatterat samt att redovisningen och omräkningen av olika valutor är komplicerad. Syfte: Studiens syfte är granska utvalda koncerner och via teori samt empiri utreda problematik, skillnader samt likheter i olika koncerners valutaeffektsredovisning under åren 2002 - 2011. Avgränsningar: Sex utvalda svenska koncerner inom olika branscher granskas i detta examensarbete. Koncernerna är verksamma inom industribranschen, konsumentvarubranschen samt inom bankverksamhet och granskas under åren 2002 - 2011 för att få en god översikt av vad implementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningen avseende valutaeffektsredovisning. Studien behandlar inte säkringsredovisning, dock kommer en nödvändig översikt ges för området. Inom respektive koncern granskas transaktionsexponering och translationsexponering. Metod: Undersökningen bygger på granskning av sammanlagt sextio årsredovisningar för utvalda koncerner under tidsperioden 2002-2011. Koncernerna som granskats är NCC, SKF, Nordea, Nobia, Cinnober samt Kappahl. Vidare har även ytterligare information inhämtats från två av koncernerna. Inhämtat empiriskt material har sedan analyserats utifrån studiens teorikapitel och författarna har därefter kommit fram till ett antal slutsatser samt rekommendation till fortsatt forskning inom området. Resultat och slutsatser: Redovisning av valutaeffekter är ett mycket komplicerat område. Vissa granskade koncerners valutaeffektsredovisning är förståelig medan andras inte går att tyda/följa avseende olika transaktioner. Textavsnitt avseende omräkning av valuta är snarlik inom samtliga granskade koncerner medan själva omräkningarna i vissa komcerner är optimala att följa och i andra absolut inte kan följas. Kredit- och försäkringsbranschen är mycket svår att följa. Även om området är komplicerat så har stora framsteg skett avseende harmonisering samt utveckling under studiens granskade år. Gällande redovisningens uppfyllande av kvantitativa egenskaper har vissa aspekter försämrats medan andra förbättrats. Förslag till fortsatt forskning: Studien har visat att flera koncerner tillämpar dagskursmetoden för omräkning av valuta. Kan detta innebära att dagskursmetoden redan är ett exempel på en globaliserad redovisningsmetod? Även transaktionsexponering för områdena förvärv/avyttring av tillgångar samt uppkomst/reglering av skulder, vilket är ett eget område, kan vara av intressanta att granska närmare.