| dc.description.abstract | Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.
I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus. Därutöver nämns fyra kategorier av åtgärder; teknologi, reglering och prissättning, markanvändning och information. Dessa åtgärder tillsammans med beteendeförändring föreslås för att uppnås hållbara transporter. Dock finns ett antal hinder för en lyckad implementering av åtgärderna. Exempel på dessa kan vara brist på resurser, påverkan från intresseorganisationer och allmänhetens acceptans.
Resultatet av studien visar på att vägtrafik var det dominerande transportslaget under samtliga undersökta år, följt av järnväg. De vanligaste miljöargumenten som lyftes fram i motionerna var miljö och säkerhet. Även utsläpp, men ej koldioxidspecifika, var ett vanligt förekommande argument. Argument som inte nämndes lika ofta var utrymme, vrak samt buller/vibration. De åtgärder som föreslogs för att komma tillrätta med dessa problem var framförallt markanvändning och reglering och prissättning. Den förstnämnda åtgärden var oftast den mest populära bland partierna.
I stor utsträckning saknades överensstämmelse med den teoretiska referensramen. CO2-utsläpp, som fick stort fokus i teorin, fick inget större genomslag i motionerna. Markanvändningsåtgärder upplevdes sällan syfta till att minska bilanvändandet och åtgärdernas karaktär skiljde sig också. Teorin föreslog anpassning av samhällen samt planering, medan motionerna snarare fokuserade på utbyggnad och upprustning. Beteendeförändring lyftes fram som en viktig aspekt, men denna åtgärd ingick endast i en marginell andel av motionerna.
Vår uppfattning efter att ha studerat litteraturen var att miljön skulle få större genomslag, men så var inte fallet. Generellt sett märktes ingen tydlig utveckling för varken transportslag, miljöargument eller åtgärder. Det var samma transportslag, argument och åtgärder som var starkast, respektive svagast under alla undersökta år. Vi upplever att det skulle kunna finnas en eftersläpning i vad som lyfts fram i motionerna gentemot dagens forskning. | sv |
